Visar 259 resultat

Bland utgående skrivelser finns tre serier. Kopieboken är kopior av utgående brev. I revisionsberättelserna finns som en särskild rubrik "brandskadeersättningar". Där redogörs för vilka försäkringstagare som erhållit ersättning samt beloppets storlek. Man skiljer också på ersättning för skada på fastighet respektive lösegendom. I revisionsberättelserna redovisas naturligtvis också bolagets tillgångar, omkostnader, skulder osv. Sista serien under ordningen B är "Uppgifter till bevillningsberedningarna". Detta är egentligen en lista över försäkringstagare, deras fastigheter samt uppgifter om Ny- och omförsäkring.

Vissa revisionsberättelser mellan åren 1916-1932 saknas.

Ordningen statistik omfattar en serie kallad "Statistiska fördelningar av ansvarighetsbeloppen". Endast år 1878, lagda sockenvis. Dessa erbjuder inte så mycket konkret information för forskare. Det gör däremot den lilla bilagda delen, kallad "Statistisk över brandskadeersättningar" från åren 1854-1878. De är samlade sockenvis. Här framkommer vilka ersättningar som utbetalats för brandskador av skilda slag. Även vilken brandskada det var, hur elden uppkommit. Ex. "Gnista från skorsten antände spåntak" eller "Av åska" osv.

Under denna ordning har liggare, register och förteckningar av olika slag samlats. Här finns även längder, vilka inte är av räkenskapskaraktär. Fastighets- och lösöreslängden kan sägas vara en sådan. Den är en förteckning över antagna försäkringar. Den åtföljs också ofta av ett register till dessa. Uppgifterna är annars ungefär de samma som i Debiteringslängderna under serien G.
Fastighets- och lösöreslängden omspänner ofta en större period och går längre tillbaka i tiden. Från 1910-talet och framåt är de dock obefintliga. Där hjälper oss däremot Debiteringslängden vilken i huvudsak täcker 1920-1930-talen. Därmed kompletterar de varandra på ett utmärkt sätt. Fastighets- och lösöreslängden är upplagd sockenvis. Här får man uppgift om försäkringstagaren, fastigheten samt försäkringsbeloppet. Det går också att se när fastigheter bytt ägare tack vare de ordningsnummer som finns och som det hänvisas till när försäkringen bytt ägare. Vi kan också här få reda på en fastighets gårdsnamn. En del försäkringar är tecknade av industrier, fabriker od. Därigenom får man också viss uppfattning om den industriella verksamheten inom en ort, samt i någon mån den tid som industrin varit i bruk. Detsamma gäller små företag, affärer, föreningslokaler, skolor osv. Till Register och Liggare hör även serierna "Matriklar över kommittéordförandena" och "Förteckning över gårdar med elektrisk anläggning". Under "Övriga Förteckningar" återfinns bl.a. Förteckning över eldsvådeorsaker i Hälsingtuna socken 1920-29. Förteckning över personer med känd utflyttningsort samt utdrag ur Gävleborgs läns försäkringsregister.

Innehåller: räkenskaper, kvitton, skrivelser, leveranskvitton m.m.

Räkenskapsserierna omfattar nio serier. En del av dessa kan i sin tur vara indelad i underserier.Exempel på detta är Huvudböckerna och Kassaböckerna. De har en underserie bestående av konceptexemplar. Huvudboken utgör kärnan i bolagets bokföring där de dagliga transaktionerna och de vid bokföringsårets början ingående beloppen systematiskt ackumuleras på sina konton. Ur dessa konton kan forskaren bl.a. utläsa om brandskadeersättning utgått till viss socken, by eller person både vad gäller fastighet och lösöre samt värdet därav. Kassaböckerna redovisar inte mer än bolagets debit-kredit situation vid olika tillfällen. Kassaverifikationer däremot erbjuder mer konkreta uppgifter av typ de som finns i huvudbokens konton. Avräkningsböckerna (reskontra) är en kontobok för styrelsens mellanhavanden med de olika kommittéerna. De är samlade årsvis. Under en relativt begränsad period 1923-1938, (1939 i undantagsfall) kan man i "Debiterings och Uppbördslängden" se vad olika försäkringstagare betalde i försäkringsavgift för fast resp lös egendom. Där kan man för varje enskild försäkringstagare år från år på grundval av avgiftens storlek se om någon förändrings skett. Det rör sig oftast om tillbyggnader eller ombyggnad, ibland om ägarbyten, flyttningar. Se också vad som sagts om Fastighets och Lösöreslängden. Restlängder. En längd eller förteckning över de personer som inte inom föreskriven tid inbetalt brandstodsavgiften, utan således resterar med den. De är förda årsvis och lagda efter socknar i alfabetsordning. Restlängdens uppgift är annars de samma som i debiteringslängden. Dagboken redovisar de försäkringar som antagits, dess värde och vilka som dödats. Obligationsboken är en förteckning över bolagets obligationer. Omkostnads- och Fastighetsspecialen är en års och månadsvis förd bok över bolagets omkostnader, såsom telefon, resekostnader, fastighetskostnader för bolagets egna fastigheter.

Serien innehåller räkenskaper från 1940-1993 med lucka 1993.

Förutom möjligheten att studera bolagets verksamhet, kan man med hjälp av protokollen studera varje enskilt brandtillbud. Detaljerna från fall till fall kan variera men man får i allmänhet reda på när, var och hur branden uppkommit. Därutöver kan uppgifterna variera. Detta beror just på hur branden uppkommit. Är orsaken känd behövde man inte göra några större utredningar. Det var man däremot tvungen att göra om brandorsaken var okänd, eller om man på ett eller annat sätt tvivlade på att de uppgifter som inkommit om ett brandtillbud. I en del fall kan man få en lång och mycket ingående beskrivning av hur platsen ser ut, läget, byggnadernas förhållande till varandra, väderleken vid tillfället, vilka grannarna var och vad de hette (eftersom de måste höras om tillbudet). Situationen blir väldigt levande pga detaljrikedomen.