Fredrik Östman föddes 26 augusti 1837 i Lohärads församling, Stockholms län. Han var son till kyrkoherde Carl Fredrik Östman och hans hustru Beata Dorothea Ek.

Han tog studenten i Uppsala maj 1857. Blev filosofie kandidat 1862 och filosofie doktor 1863. Tjänstgjorde sedan som extralärare i Norrtälje 1863-64. På hösten 1864 kom han till Hudiksvalls elementarläroverk (sedan 1878 ”Hudiksvalls högre allmänna läroverk”) som vikarierande adjunkt. I december samma år blev han ordinarie adjunkt. Denna tjänst innehade han till april 1905 då han avgick med pension. 1913 blev Östman filosofie jubeldoktor.

Han satt i stadsfullmäktige i Hudiksvall i 28 år varav drygt 10 år som dess ordförande. Han var även landstingsledamot och ledamot i Hudiksvalls Stads Sparbank. Östman var även disponent för Hudiksvalls Bryggeriaktiebolag från 1871 till 1908. Han gifte sig 1870 med Fanny Helena Frisk från Hudiksvall. Hon var dotter till fabrikören Edvard Frisk och Ida Maria Engelke, Hudiksvall. Han blev änkeman 1918.

1870 gifte sig Fredrik Östman med Fanny Helena Frisk, dotter till det gifta paret Edvard Frisk (fabrikör) och Ida Maria Engelke. Han blev änkling 1918. Fredrik Östman avled i Hudiksvall 5 april 1922.

Tillsammans fick Fredrik och Ida Maria barnen:
• Karl Edvard Harald f, 1873 och död 1892
• Gerda Maria f. 1874, bosatt i Hudiksvall
• Ingegerd Ida Elisabet f. 1876, gymnastikdirektör och massös i Filadelfia USA
• Nils Fredrik Edvin f. 1877, ingenjör
• Anna Astrid f, 1879, bosatt i Hudiksvall
• Viola Helena f. 1883, gift med rådman Oscar Mellin Varberg

Per Dahlbom (1745-1778), handlande i Hudiksvall vilken erhöll burskap 1773.
Peter Högberg (1745-1801), handlande i Hudiksvall vilken erhöll burskap 1780. Kyrkvärd och rotemästare i Hudiksvall, 1787 respektive 1789.
Peter Högbergs änka Britta Christina Gevalin f. 1749. Hon var först gift med Per Dahlbom men gifte vid dennes död 1778 om sig med Peter Högberg som en tid var handelsbetjänt hos Per Dahlbom.
Lars Petter Dahlbom (1774-1848), son till Per Dahlbom och Britta Christina Gevalin. Han var handlande i Hudiksvall och erhöll burskap 1804. Innehade uppdrag som rotemästare, fattighusföreståndare och kyrkvärd.
Per Erik Dahlbom (1812-1868), son till Lars Petter Dahlbom.

Det är inte känt när eller av vilka X7-Orden stiftades. Dess förste stormästare hette Rupert I och var född i Pireus ca år 20-15 f.v.t. Han avled i Pompeji år 73. Hans valspråk var: Upplysning, nöje och välgörenhet. Orden styrdes av ett "Högsta rådet" som bestod av 7 medlemmar.
Ordens stormästare kallades Jupiter. Orden X7 var indelad i 7 grader. De tre första var förberedande och de fyra andra bestod av riddargraderna. Vid intagningen i orden gavs medlemmarna ett fågelnamn på svenska (ofta provinsiella namn som exempelvis ”kukurella" - sädesärla). Ordenskapitlen hölls i Stadshotellets festvåning.
Orden X7 upplöstes den 4 dec 1891. År 1893 överlämnades till änkan Carolina Jensen ett porträtt i fotografi med ram och ordensband av hennes avlidne, käre make Stormästaren Civilingenjören Carl Anton Jensen.
Av ordens tillgångar bildades en fond benämnd X7-Ordens donationsfond.

Ernst Georg von Post (1875-04-17 – 1953), f.d. borgmästare, rådman och museiföreståndare i Hudiksvall. Gift 1925 med Sigrid Walldow. Ledamot av kyrkoråd och kyrkofullmäktige samt ett stort antal föreningar.
• Rådman, 1917-1941
• Borgmästare, 1941-1944
• Föreståndare för Hälsinglands museum 1931-

Emil Sjöström (1856-1936), stationsinspektor. Gift med Valborg 1889. Bosatt i Hudiksvall.
Birger Sjöström (1894-1968), kammarrättsråd. Son till det gifta paret Emil och Valborg Sjöström. Gift 1922 med tyskfödda Antonia Bianca (Tony) Michaelis (1884-1965). Paret Birger och Tony var bosatta i Stockholm.

Hudiksvalls Boktryckeriaktiebolag kan sägas ha sin grund i P A Huldbergs tryckeri som 1845 började utgivningen av Hudiksvalls Veckoblad. Tryckningen av veckobladet övergick 1857 eller 1858 till C J Ekbloms boktryckeri vilket tryckte tidningen fram till 1864.
Hudiksvalls Veckoblad vad Hudiksvalls första tidning. Tidningen bytte namn 1865 till Hudiksvalls Posten. Tidningen gavs emellertid ut under det nya namnet redan 1864 med ett provnummer, men då tryckt av Samuel Hellströms boktryckeri. 1876 bildades ett aktiebolag av tryckeriet som kom att kallas Hudiksvalls Boktryckeriaktiebolag. Formellt övertog aktiebolaget Samuel Hellströms boktryckeri 1 januari 1877. En av styrelseledamöterna i det nybildade aktiebolaget var Samuel Hellström.
Tryckeriet hade förutom tidningstryckeriet även ett mindre accidenstryckeri. Hudiksvalls Boktryckeriaktiebolag upphörde 1942 i och med att Söderhamns Tidning köpte upp Hudiksvalls Posten samma år. Tryckningen överflyttades därvid till Söderhamn.

Alfred Forsbom föddes i Hudiksvall den 27 september 1897 och avled i Stockholm den 29 mars 1984. Efter studentexamen i Hudiksvall 1917 var han redaktionssekreterare på Hudiksvalls Posten till 1923. Därefter arbetade han på antikvariatet Björck och Börjesson i Stockholm med bokkataloger. Genom åren blev det nästan 300 bokkataloger. I början av 1940-talet kom han till Hudiksvall för att tillträda posten som redaktör och ansvarig utgivare av Hudiksvalls Posten. Han kom då också i kontakt med Hälsinglands Fornminnessällskap där han var sekreterare under många år. Han blev vid återkomsten till Hudiksvall också verksam inom Hälsinglands museum bl.a. med att ordna museets böcker. Han arbetade samtidigt med bibliografin "Litteratur om Hälsingland". Under åren 1942-1947 var han åter i Stockholm som skriftställare. 1948 blev han chef och arkivarie samt expeditionsföreståndare för Stockholms Borgargille. Det är också Forsbom som utarbetat uppslagsverket " Stockholms borgerskap". Har belönats med kulturpriser och Sankt Eriks medaljen av Stockholms stad.

Källor: HT 4/4 1984, SvD 16/5 1971, HT 25/9 1972

Gerda Waldenström, född Westerlund, var mycket intresserad av hemslöjd och djurskyddet. Hon var aktiv inom hemslöjdsrörelsen och grundade Norra Hälsinglands Djurskyddsförening 1936. Gerda var gift med Erik Waldenström. Gerda avled 1948.

J E Norling var vida känd för sina berättelser om fiskare och fiske i Hälsingland, mest från Hudiksvall. Han var själv från en gammal fiskarsläkt i Hudiksvall vars främsta arbetsfält var Bålsön. En tid var han även bosatt i Saltvik. I Saltvik arbetade han på sågen. Efter exercisen på Mohed kom han att bli bosatt i Söderhamn där han bland annat arbetade på Wannbergs varv. Detta arbete var mest vintertid varför han om somrarna ägnade sig åt fiske vid Prästgrundet. Han var gift med verkmästardottern Maria Svensson från Karlskrona. Efter en tids arbete som eldare i Landskrona och Helsingborg kom han att åter bli fiskar på Prästgrundet där han också bosatte sig 1886. 1907 flyttade han till Saltvik och byggde en stuga där. Vid ett senare tillfälle flyttade han till Visvall.

Född i Skaraborgs län, avliden i Hudiksvall

Anders Olov Hedblom (1855 – 1935) grundade en snickerifabrik i Hudiksvall som blev relativt framgångsrik. Fabriken tillverkade framförallt biljardbord vilka exporterades till många länder. Anders Olov var gift med Anna Charlotta Carlsdotter och de hade en stor barnaskara, åtta närmare bestämt. Barnen i kronologisk ordning: Frans (1883-1973), Karl Olof (1885), Anders Adolf (1886), Bengt Johan (1888), Sven Erik (1890-1918), Lars Jonas (1893), Nora Charlotta (1896-1984) samt Anna Ulrika Dorotea (1900).

J.O. Nordlund föddes på Bymogarna i Gnarp och tillbringade sin barndom hos föräldrarna i Gnarp. Han gick realskolan på läroverket i Hudiksvall, varefter han flyttade till Uppsala för studier. Studierna ledde till en examen som filosofie doktor. Efter studierna tjänstgjorde han som lektor på läroverket i Hudiksvall fram till sin död 1940.

Wallners Helsingelinne AB grundades 1910 av Ferdinand Wallner. Företaget blev hovleverantör 1916 och sysslade med försäljning av linne från Hälsingland, tyg på metervara, dukar, gardiner, mattor och kläder. Företaget hade återförsäljare i hela landet samt en postordertjänst. Under 1950-1970-talen hade företaget tre butiker i Hudiksvall. W-shop för barnkläder, Wallners trikå för damkläder och Wallners lager för tyger på metervara, linne, gardiner samt mattor. Verksamheten upphörde under 1970-talet då konkurrensen från varuhusen blev alltför stor.

Vid mitten av 1800-talet började länsförsäkringsbolag att bildas. Vid den här tiden började nya krav att göra sig gällande. Vi fick allmän skolundervisning, bättre kommunikationer, bättre bostäder, bättre levnadsstandard. Nya stora tankar började märkas inom många områden och nya uppfinningar såg dagens ljus, idéer kläcktes osv. Länsförsäkringsbolagen är en produkt av de tankar man vid denna tid hade om ett bättre brandskydd.Gefleborgs läns brandstodsbolag höll sitt konstituerande sammanträde den 16 december 1852. Det var vid ett möte i Forsbacka Bruk som man den 11 november 1853 officiellt bildade Gefleborgs läns Brandstodsbolag. En av de bidragande orsakerna till att bolaget bildades var att Hushållningssällskapet som upptagit den här tanken som en hushållsangelägenhet och fört frågan framåt. Ett reglemente hade fastställts redan i oktober 1852 för ett länets Brandstodsbolag.

Anledningen till att man ansåg bolaget bildat 1853 vid mötet i Forsbacka var att man då fått in så många försäkringar till ett så pass högt värde att man ansåg tiden mogen. Antalet försäkringar var då 525 till ett sammanlagt värde av 1.050.400 Riksdaler. Bland det första som den nybildade styrelsen fick ta itu med var bildandet av brandstodskommittéer ute på landsbygden. Snabbt bildades kommittéer i alla socknar i Gästrikland samt en del socknar i Hälsingland. Bolaget hade till en början sitt säte i Gävle. Under åren 1879-80 härjade ovanligt många bränder i Hälsingland. Till följd av detta blev utdebiteringen avsevärt större under de åren. Bland delägarna i Gästrikland uppstod då tanken att det var det typiska byggnadssättet i Hälsingland som gjorde att bränderna blev så omfattande.Den tanken formade sig sedan till en allmän åsikt vilket faktiskt fick till följd att bolaget splittrades. Ett särskilt bolag bildades i Gästrikland. Ombildningsförslag lades fram vid flera tillfällen genom åren men de avslogs. 1887 framkastades ett förslag till ombildning av bolaget vilket gick ut på att bolagets styrelse och förvaltning skulle ha sitt säte i Hudiksvall samt att alla stämmor skulle hållas i Hudiksvall. När förslaget nästa år skulle konfirmeras skedde sluten omröstning med det resultatet att bolaget kom att flyttas till Hudiksvall. Den splittrade situation som rådde inom bolaget i början och mitten av 1880-talet fick till följd att många begärde sitt utträde ut bolaget. Sedan bolaget börjat komma igång igen efter flyttningen till Hudiksvall i november 1888 ökade antalet försäkringstagare i bolaget igen.

Från 1880 till 1888 hade det sammanlagda försäkringsbeloppet sjunkit från 58 till 13 miljoner. 1911 hade det stigit till drygt 45 miljoner. Till en början höll det nya bolaget sina stämmor i Rådhuset. Sommaren 1912 kunde bolaget inviga sina egna nya lokaler i hörnet av Storgatan och Kungsgatan. Man hade 1910 fått köpa tomten förmånligt av Hudiksvalls Stad för att där få uppföra egna lokaler. I dessa lokaler håller man fortfarande till. Under hela verksamhetstiden har namnet varit Gefleborgs läns Brandstodsbolag . Detta är fortfarande bolagets juridiska namn (Gävleborg stavas fö. fortfarande Gefleborg) medan Länsbolaget används som arbetsnamn. Idag heter bolaget Länsförsäkringar Gävleborg i arbetsnamn.

Hjalmar Harning föddes i Harmånger. Han var skeppsmäklare i Stocka och var bosatt i Hudiksvall 1979-1985, innan dess i Stocka. Han avled 1985.

Textilföretaget Helsinglands linspinneri AB grundas av bönderna i landskapet 1898. Efter tio års drift slogs spinneriet samman med väveriet Holma i Madängsholm , Västergötland och Holma-Helsinglands Linspinneri & Väveri AB bildas. Det företaget går samman med Almedahl-Dalsjöfors AB 1929. Textilkoncernen Almedahl-Fagerhult AB köper företaget och detta minskar verksamheten i Forsa till halvkamgarnsspinning av ull och syntetiska material samt blekning och färgning av lingarn från koncernens linspinneri i Finland. 1993 hade företaget ca 60 anställda och en årsomsättning på 33 milj. kr.

Företaget hade ett samhällsintresse och bidrog till att bygga upp samhället runt företag. Man byggde bland annat barnhem (dagis), bostäder för mindre bemedlade arbetare samt skänkte pengar till allmännyttan. Ett exempel är en gåva till skoldistriktet i Forsa för elevernas tandvård, 300 kr.

Per Olof Svenson föddes i Norrala och bodde en större del av sitt liv i Strömsbruk. Han arbetade där som lärare i 44 år vid Ströms Bruks folkskola. Per Olof var aktiv i det samhälle han levde, bland annat ledde han manskören, förestod Ströms Bruks bibliotek i Strömshall och var officiell provtagare av vissa produkter som fotopapper och råmaterial till konstsilke från ortens sulfitfabrik. Utöver detta hyste han ett stort hembygdsintresse och har skrivit ett flertal olika skrifter om bland annat ortens skola, organisation samt bruket.

Efter att Hudiksvalls kommun fått överta Hälsinglands museum och dess samlingar från Fornminnessällskapet 1949 utsågs en styrelse för att organisera och styra museets verksamhet. Styrelsen utsågs av Hudiksvalls kommun och styrde museet fram till 1970. Från 1971 tog Kulturnämnden över driften av museet.

Stiftelsen Hälsinglands museum bildas 1980 för att driva verksamheten på Hälsinglands museum. Stiftelsen bildas av Hudiksvalls kommun och ska bestå av ledamöter från Hudiksvalls kommun och Gävleborgs läns landsting. Fördelningen är 60% från Hudiksvalls kommun och 40% Gävleborgs läns landsting.

Arkivet kommer från släkten Hällsäter. Släkten tog namnet Hällsäter eftersom de bodde i Hällsäter, Högs socken. Osäkert när detta namnbyte skedde. Släkten har tidigare hetat Höglund och arbetat som klockare i Högs socken från 1700-talet och framåt.

Per Selin föddes 1779 i Hälsingtuna och var komminister i Forsa-Hög församling 1825 - 1866. Han var ogift och barnlös, men hade en fosterdotter, Ingrid Pehrsdotter Åsell.

Stiftelsens styrelse bestod av representanter från Hantverksföreningen, Stadsfullmäktige samt Stiftelsen för Barnhemmet för flickor i Hudiksvall samt revisorer från Hantverksföreningen. Stiftelsen bildas 1959 för att bedriva verksamhet i fastigheten Gamla Apoteket 1. Stiftelsen uthyr lokaler till föreningar och tillhandahåller lämpliga lokaler för aktiviteter.