Visar 381 resultat

Auktoritetspost

Nordin

  • Familj
  • 1794-1900

Familjen Nordin arbetade i Hudiksvall som guldsmeder, handlare och garvare.

Berglund

  • Familj
  • 1845-1958

Sjökaptenen Johan Berglund f. 1845, d. 1894 samt Lovisa Berglund var bosatta i Hudiksvall under 1800-talet. De var föräldrar till Frey Berglund. Frey Berglund var arkitekt i Hudiksvall och har rita flera skol- och kyrkobyggnader samt bostadshus i staden med omnejd. Berglund föddes 1876 och avled 1958. Han var initiativtagare till Hantverks och Industriutställningen i Hudiksvall 1913. Erfaren lagtolkare som bistått många Hudiksvallsbor i diverse juridiska spörsmål. I början av sin karriär var Frey Berglund verksam i Sundsvall några år men kom till Hudiksvall i början av 1900-talet. Som arkitekt inspirerades han av fransk och holländsk renässans. I Hudiksvall har han ritat bl.a. Automathuset, Hudiksvallspostens hus, Modistkyrkan, Fastigheter vid Norra Kyrkogatan, Carlanders bageri, Ceders bageri samt några hus i Forsa. I Forsa har han ritat Holma Helsinglands Linspinneris lokaler, Forsa Folkhögskola, ytterligare skolbyggnader samt skolhus vid Forsa Husmodersskolan. I Delsbo har han ritat Fiskredskapsfabriken. I Gnarp har han ritat Gällsta skola. Han har även varit verksam i Ljusdal och en del i övriga hälsingesocknar.

Olof Axell

  • Person
  • 1824-1903

Olof Axell var en erkänt skicklig snickare som också sysslade med arkitektur, särskilt under den senare delen av sitt liv.

Johan Almgren

  • Person
  • 1775-1850 (Uppskattning)

Dahlström

  • Familj
  • 1900-1999 (Uppskattning)

Anders Sandell

  • Person
  • Okänt

Anders Sandell var poliskommissarie i Hudiksvall.

Regnander

  • Familj
  • 1750-1950 (Uppskattning)

Simon Rehdin

  • Person
  • 1891-11-01-1970-07-03

Hans Englund

  • Person
  • 1800-1899 (Uppskattning)

Lindfors

  • Person
  • Okänt

Ullén

  • Familj
  • 1900-1999 (Uppskattning)

Wallner

  • Familj
  • 1888-

Familjen Wallner levde och verkade i Hälsingland. Grundaren av Wallners Helsingelinne och Gävle Textilmagasin hette Ferdinand Wallner. Han drev verksamheten från 1910. Gävle Textilmagasin såldes eller upphörde med sin verksamhet vid 1933. Ferdinand var gift med Helga Wallner som drev familjeföretaget vidare då hennes make dog i lunginflammation vid tidig ålder. Tillsammans fick de sönerna Sture och Ingemar Wallner som senare tog över driften av företaget. Företaget lades ned i början av 70-talet.

Otto Fredrik Daniel Östman

  • SE/X014/1
  • Person
  • 1837-08-26 - 1922-04-05

Fredrik Östman föddes 26 augusti 1837 i Lohärads församling, Stockholms län. Han var son till kyrkoherde Carl Fredrik Östman och hans hustru Beata Dorothea Ek.

Han tog studenten i Uppsala maj 1857. Blev filosofie kandidat 1862 och filosofie doktor 1863. Tjänstgjorde sedan som extralärare i Norrtälje 1863-64. På hösten 1864 kom han till Hudiksvalls elementarläroverk (sedan 1878 ”Hudiksvalls högre allmänna läroverk”) som vikarierande adjunkt. I december samma år blev han ordinarie adjunkt. Denna tjänst innehade han till april 1905 då han avgick med pension. 1913 blev Östman filosofie jubeldoktor.

Han satt i stadsfullmäktige i Hudiksvall i 28 år varav drygt 10 år som dess ordförande. Han var även landstingsledamot och ledamot i Hudiksvalls Stads Sparbank. Östman var även disponent för Hudiksvalls Bryggeriaktiebolag från 1871 till 1908. Han gifte sig 1870 med Fanny Helena Frisk från Hudiksvall. Hon var dotter till fabrikören Edvard Frisk och Ida Maria Engelke, Hudiksvall. Han blev änkeman 1918.

1870 gifte sig Fredrik Östman med Fanny Helena Frisk, dotter till det gifta paret Edvard Frisk (fabrikör) och Ida Maria Engelke. Han blev änkling 1918. Fredrik Östman avled i Hudiksvall 5 april 1922.

Tillsammans fick Fredrik och Ida Maria barnen:
• Karl Edvard Harald f, 1873 och död 1892
• Gerda Maria f. 1874, bosatt i Hudiksvall
• Ingegerd Ida Elisabet f. 1876, gymnastikdirektör och massös i Filadelfia USA
• Nils Fredrik Edvin f. 1877, ingenjör
• Anna Astrid f, 1879, bosatt i Hudiksvall
• Viola Helena f. 1883, gift med rådman Oscar Mellin Varberg

Högberg

  • Familj
  • 1745-1868

Per Dahlbom (1745-1778), handlande i Hudiksvall vilken erhöll burskap 1773.
Peter Högberg (1745-1801), handlande i Hudiksvall vilken erhöll burskap 1780. Kyrkvärd och rotemästare i Hudiksvall, 1787 respektive 1789.
Peter Högbergs änka Britta Christina Gevalin f. 1749. Hon var först gift med Per Dahlbom men gifte vid dennes död 1778 om sig med Peter Högberg som en tid var handelsbetjänt hos Per Dahlbom.
Lars Petter Dahlbom (1774-1848), son till Per Dahlbom och Britta Christina Gevalin. Han var handlande i Hudiksvall och erhöll burskap 1804. Innehade uppdrag som rotemästare, fattighusföreståndare och kyrkvärd.
Per Erik Dahlbom (1812-1868), son till Lars Petter Dahlbom.

C.O. Bogren

  • Person
  • 1775-1847 (Uppskattning)

C.O. Bogren, handlande född i Hudiksvall. Gift 2 maj 1847 med Anna Carolina Dahlbom från Hudiksvall. Knappt två månader in i äktenskapet avled C.O. Bogren, (29 juni 1847).

Minerva cigarrfabriksaktiebolag

  • Institution
  • 1887-1896

Cigarrfariksaktiebolaget Minerva grundades 1887 av grosshandlaren Nils Frisk från Hudiksvall. Året efter grundandet blev bolaget aktiebolag. 1894 ställdes bolaget under administration och avregistrerades 1896. Bland de märken som tillverkades kan nämnas Copelia och Dundy. Minerva låg som namnet antyder i Kvarteret Minerva. Huset beläget på tomt Nr 1. Korsningen Hamngatan och Östra Tullgatan.

Berg

  • Familj
  • Okänt

Lars Olof Berg (1790-1871), riksdagsman samt kyrkoherde i Norrbo.
Juliana Charlotta Lilliander (1793-1874), fru till Lars Olof sedan 1819.
Carl Olof Wilhelm Berg (1826-1884), kollega vid Hudiksvalls elementarläroverk (sedan 1850 ”Hudiksvalls högre allmänna läroverk”).
Margareta, född Nordin (1830-1924), fru till Carl Olof sedan 1854.
Carl Alfred Berg (1857-1929), son till Carl-Olof och Margareta. Senare känd som ”Fader Berg”. Blev filosofie hedersdoktor samt director Musices vid Lunds universitet. Var samtidigt en föregångsfigur inom studentsången.
Berta Hilma Ränker, från Tyskland och gift med Carl Alfred sedan 1898.

J H Fougt

  • Person
  • 1815-1896

J H Fougt (1815-1896) var skeppsbyggmästare och sjökapten i Hudiksvall. Han hade lärt sig skeppsbyggeri vid Stora Varvet i Stockholm. Han praktiserade efter det några år vid skeppsvarven i Härnösand och Ullånger. Fougt kom till Hudiksvall 1854 och arrenderade där handelsbolagets skeppsvarv.
1856 sjösatte han ett större skepp om 400 läster, år 1857 skonerten "FREY" och slupen "TRITON" samt skeppet "HENRIETTE" - det största skepp som dittills byggts i Hudiksvall.1861 sjösatte han barken "FREERIK" och 1866 barken "JOHN ERICSON". Den senare väckte allmän beundran och ansågs vara en av den svenska handelsflottans vackraste seglare.
1867 bildades Hudiksvalls Varvsbolag med Frisk Regnander och Fredin i spetsen. Fougt var den som skötte de tekniska detaljerna. Han byggde under de närmaste åren barken "VERITAS" skonerten "VALKYRIAN" och barkskeppet "JOHAN FOUGT".
Arbetsstyrkan var dessa år omkring 100 personer. År 1872 byggde han för Transatlantiska ångskeppsbolaget i Stockholms räkning skeppet "INDIA" – enligt uppgift det vackraste fartyg som byggts på det Fougtska varvet. ”INDIA” hade 4 master och var 225 fot lång. Varvet byggde sedan lastångaren "SKELLEFTEÅ". Verksamheten fortsatte efter det i mindre skala. J H Fougt föddes 1815 i Själevad, Ångermanland och avled 1896 i Hudiksvall.

Wallström

  • Familj
  • Spridda år

Det wallströmska handelshuset i Hudiksvall har en historia som sträcker sig över tvåhundra år och rymmer många starka representanter för stadens borgerskap. Olof Wallström (1686 – 1734) är handlande och kyrkvärd i Hudiksvall, sonen Per (Petter m. fl. varianter) är sammaledes, dessutom rådman i staden, dennes son Jonas (1773-1841) är dessutom riksdagsman.

Familjen Wallström tillhör ett övre skikt av borgare med längre verksamhet och djupare inflytande, kanske också större inkomster och förmögenheter än den genomsnittlige hudiksvallsborgaren. Ekonomhistorikern Anna Brismark ger i boken ”Mellan producent och konsument” (2008) en väl täckande karaktäristik över dessa hudiksvallsfamiljer och deras ekonomiska ställning. Den wallströmska gården vid Skvallertorget mitt i Hudiksvall var en av stadens mest imponerande trähus i nästan tre våningar och täckte ett helt kvarter med sina uthus och bodar. Den revs 1917 för att ge plats för Sundsvallsbankens stenhus och beskrivs utförligt i Sten Rentzhogs bok ”Stad i trä” (1986). Representanter för familjen Wallström förekommer också på många ställen i Sven Bruns ”Hudiksvalls stads historia” (1932, 1944).

Frisk & Co

  • Institution
  • 1841-1910

Firma Frisk & Co erhöll 1841 privilegium på snustillverkning i Hudiksvall. 1901 ombildades firman till aktiebolag. 1910 gick bolaget upp i Hellgrenska koncernen från Stockholm.

Thiodolf Lindegren

  • Person
  • 1829-11-15-1914-12-27

Thiodolf Lindegren föddes i Karlskrona 1829 och dog i Hudiksvall 1914. Lindegren var grosshandlare och bankdirektör i Hudiksvall. Gifte sig med Rosa Regnander 1857.

August Lindegren

  • Person
  • 1858-12-29-1927-11-16

August Lindegren föddes 1858 i Hudiksvall och dog 1927 på Drottningholm i Stockholm. Lindegren var arkitekt vid Överintendentsämbetet samt slottsarkitekt vid Drottningholms slott. Gifte sig med Anna Hjortzberg.

Helsinglands Fiskeriassuransförening

  • Institution
  • 1878-1884

Fiskeriassuransföreningen var en idé som aldrig blev förverkligad. 15 januari 1878 sammankallade länets fiskare genom annonser i lokala tidningar till ett möte för att bilda en förening där fiskare kunde försäkra sig mot förlust av nät, andra fiskeredskap och båtar. Fiskareföreningen i Hudiksvall var inbjuden att delta i denna förening och hade därför anslagit 25 kronor till annonseringen. Föreningen skulle kallas Helsinglands Fiskeriassuransförening och man beslöt att sammanträda igen när det föreslagna reglementet fastställts av länsstyrelsen, vilket skedde den 31 januari 1878. Den 6 april 1878 sammankallade man till ett möte igen, nu till val av styrelse. Föreningens verksamhet delades upp i olika distrikt.

Distrikt 1: Fiskehamnarna i Bålsö och Kuggörarna.
Distrikt 2: Hamnarna i Hölick och Olmen.
Distrikt 3: Hamnarna på Agön och Kråkön.
Dessutom valdes distriktsstyrelse för ett fjärde distrikt omfattande fiskehamnarna i Söderhamns skärgård. Man tog inte emot några anmälningar denna gång.

Den 13 april hade styrelsen sammanträde igen där man bland annat beslöt att anskaffa en risicobok, erfoderliga blanketter och kassabok samt att föreningens reglemente skulle tryckas. Man skulle tillkännage i tidningen att verksamheten börjat. Ett år senare kunde man konstatera att endast åtta försäkringar tagits, troligen beroende på att fiskarna ansåg att premien var för hög. Dessutom var man orolig för att det skulle finnas medel till att täcka skadorna. Styrelsen valdes dock om och man beslöt att söka understöd till föreningen. Man sökte hos länets Hushållningssällskap. Nästa och det sista protokollförda mötet är in förrän år 1884. Man försökte då blåsa liv i föreningen igen - utan resultat.

Wiberg

  • Familj
  • 1850-1950

Carl Wiberg föddes i Värmland 1860. Han erhöll 1893 kommisionärsskap i Hudiksvall där han övertog bokhandeln efter W Hedenström under firmanamnet Firma Carl Wibergs bokhandel. Han var även rådman och ordförande i Folkskolestyrelsen, Barnavårdsnämnden, Nykterhetsnämnden m.fl. kommunala nämnder. Han var också revisor i Hudiksvalls Sparbank och stad. Vidare var han VD i Hudiksvalls Boktryckeriaktiebolag. han avled i Hudiksvall 1931. Wiberg gifte sig med Gerda Svedberg 1905 och tillsammans fick de sonen Carl Gustaf Wiberg.

Signeul

  • Familj
  • Okänt

Gävle Textilmagasin

  • Institution
  • 1910-1933

Gävle Textilmagasin startades och drevs av Ferdinand Wallner.

Hellström

  • Familj
  • 1750-1899

Släkten Hellström härstammar från Hällsäter i Hälsingtuna socken men denna gren av släkten har varit bosatt och verksam i Hudiksvall.
Johan Hellström, borgare och fiskare i Hudiksvall, född i Hälsingtuna 1733. Erhöll burskap 1964. Gift med Margareta Lindberg och tillsammans fick de barnen Johan, Olof och Catharina. Catharina gifte sig senare med Lars Skoglund, borgare.
Olof Hellström, borgare och fiskare i Hudiksvall, född 29 maj 1767 och död 7 januari 1846. Gift med Brita Wiman i Hudiksvall och tillsammans fick de barnen Margareta, Dorotea och Brita. Margareta föddes 1797 och gifte sig 1820 med Mickael Iggbom, borgare och fiskare. Dorotea gifte sig med Olof Stark, borgare.

von Rehausen

  • Familj
  • Okänt

Johan Gottlieb Wilhelm von Rehausen (1819-), son till det gifta paret Gotthard Johan von Rehausen, major och Jaquette von Rehausen, född Noraeus. Han gjorde en snabb militärisk karriär. Först löjtnant-capitaine. 1862 hade han blivit major och från 1864-1874 var han överste löjtnant vid Norrbottens fältjägare. Från 1874-1882 var han överste och chef för Hälsinge regemente. Han gifte sig första gången med Sophia Christina Erica Wingstedt (1812-1852) med vilken han fick följande barn:
• Alma Elisabeth Erica (1847-1925), lärarinna vid Hudiksvalls Flickskola.
• Tycko Johan Adalbert (1849-1890), länsnotarie vid Umeå stad.
• Carl Atle Maurits (1851-1919), kronofogde vid norra Hälsinglands fögderi.
Sophia Christina Erica avled 1852 bara 30 år gammal. Johan Gottlieb Wilhelm gifte då om sig med Anna Olivia Åkerman (1828-), dotter till kapten Per Olof Åkerman på Voltersberg Hamre s.5 Bollnäs. Tillsammans fick de dottern:
• Emmy Anna Vilhelmina (1857-1922), gift med Axel Lundström, professor i Uppsala.
Efter några år avled Anna Olivia och Johan Gottlieb Wilhelm gifte åter om sig, denna gång med Erica Charlotta Hammarberg (1831-) från Hudiksvall. Hon var dotter till köpmannen och garvaren Lars Magnus Hammarberg i Hudiksvall och dennes hustru Brita Christina Nordin. Tillsammans fick de dottern:
• Maria (1866-1944)

Hudiksvalls Fiskarsocitet

  • Institution
  • 1602-1989

På 1500-talet etablerade sig fiskare i Hudiksvall. Genom donationsbrev, privilegier samt resolutioner med sin början 1602 blev staden tilldelad Drakön, Kråkön, Innerstön, Agön och Bålsön med fiskerättigheter. Gackerön tilldelades med både skogs- och fiskerättigheter. Genom burskap fick man rätt att nyttja dessa rättigheter. Fiskerskapet utgjorde en skärskild klass borgare som genom att erlägga avgifter (s.k. Öijepenningar) till Kungl. Maj:t, Kronan och staden fick de friheter och förmåner som hörde till burskapet. Utan att erlägga "landslott" fick de gemensamt med strandägaren fiska där "odal, åker och äng icke möta". Fiskerskapet var den största av stadens societeter. Under 1800-talets första hälft minskade antalet till 140 fiskande borgare och 1890 var antalet nere i 61 fiskare. På 1860-talet ökade sjöfarten längs kusten i samband med träindustrins blomstring, varvid även arbetstillfällena ökade. Många av fiskarsönerna gick till sjöss och övergav fiskeyrket. Stadsfiskarna var under vintern bosatta i Hudiksvall och under fiskesäsongen vistades de i särskilda fiskelägen där endast stadsfiskare fick bosätta sig. Fiskesäsongen sträckte sig från april/maj till sen höst.
Besättningen på en båt bestod oftast av ett båtlag, två man. Vid sekelskiftet 1900 fanns i Hudiksvallsområdet ca 50 fiskelägen eller hamnar. Fiskelägena som tillhörde fiskarna från Hudiksvall var långt belägna från staden. Deras fiskelägen var bland de största i området; vid Kuggören har man 17-18 båtlag, på Bålsö 11 båtlag, vid Hölick 11 båtlag, på Kråkö och Agö fanns 15 båtlag på vardera. Varje fiskeläge hade vissa fiskeplatser. Eftersom dessa inte var likvärdiga lottades de ut varje år vid den s.k. dygningen (de fick användas ett dygn, därav namnet), så att man fick turas om att använda dem.
På varje fiskeläge fanns ett hamnlag, där endast de fiskare som ägde fiskerätt ingick. Hamnlaget var inrättat för att sköta de gemensamma angelägenheterna, t.ex. att fördela fiskeplatserna och platserna för de fasta redskapen, underhåll av gemensam egendom m.m. För att upprätthålla ordningen valdes varje år en hamnfogde bland de äldre, erfarna fiskarna. Denna ordning ersatte 1852 de båda hamnrätterna på Bålsö och Agö.
Om våren brukade man ägna sig åt notdragning, ett gammalt gemensamhetsfiske som förorsakade ständiga stridigheter som ibland övergick till handgripligheter. Framåt sommaren fiskade man med skötar. Notfisket, som var relativt lönsamt, inskränktes efter långvariga processer med allmogen i Rogsta, Njutånger och Enångers socknar om fiskerätten vid deras stränder. Stadsfiskarna fick därefter endast fiska i stadens egna fiskevatten. Under 1800-talets senare del började man lägga ut skötar på våren och vid sekelskiftet var notfisket på stark tillbakagång.
Den saltade strömmingen avyttrades till största delen i Älvkarleby och Gävle, dit fiskarna årligen seglade i början av september. Strömmingen såldes eller byttes mot spannmål.
Fiskarsocieteten
Den 11 juni 1790 skrev Fiskerskapet i Hudiksvall till borgmästaren och rådsmännen för att rådstugurätten skulle stadfästa inrättandet av "en låda". Avsikten med lådan var att ha tillskottsmedel vid hastigt påkommande utgifter, de olyckligas understöd och fattigas begravningshjälp. För att kunna åstadkomma detta kom fiskerskapet överens om att årligen tillskjuta pengar till kassan och föreslog även en avgift för den som sökte burskap som fiskare. Den 30 december samma år stadfäste Magistraten den av Fiskerskapet inrättade lådan och dess stadgar.Den var främst av sociala och humanitära skäl som lådan inrättades och föreningen bildades. Sedmera fick man även ägna sig åt skiftväxling med myndigheter, processande om fiskerätten vid Rogsta, Njutånger och Enångers sockenstränder, bestämmelser vid notdragning, dagsverken på byggen som utfördes av fiskerskapet m.m.
Fiskarsocieteten och dess reglemente upphörde 1 januari 1878, då stadgarna för Fiskareföreningen i Hudiksvall (ibland kallad Hudiksvalls Fiskarförening) trädde i kraft. Den fick övertaga Fiskarsocietetens medel och fortsatte dess verksamhet men med nya stadgar och nytt namn. Protokollföringen och räkenskaperna fortsätter utan avbrott i samma böcker. Medlen från Fiskarsocieteten användes till Fiskareföreningens sjukkassa. Denna var uppdelad på två verksamhetsgrenar, en för meddelande av sjukhjälp och en för meddelande av begravningshjälp. Sjukkassan existerade till 1942, efter Kungl. Maj:ts beslut om upphörande med de fria sjukkassorna. Sjukkassan övergick till Dala- Gävleborgs erkända centralsjukkassa.1857 skänkte änkan Britta Sandström, född Åström, tretusen kronor till Fiskarsocieteten. Räntan på denna summa skulle årligen utdelas lika till sex behövande bland Fiskaresocietetens ledamöter. Donationsfonden kallades "Åströms minne". De handlingar, som mestadels härrör från Hudiksvalls Fiskarsocietet, har varit numrerade 1-11. Nummer 3, 7 och 9 fattas numera i serien. Handlingarna i detta arkiv från Fiskarsocietetens/Hudiksvalls Fiskareförening sträcker sig fram till början av 1940-talet, men föreningen tycks ha bestått fram till slutet av 1980-talet.

Lars Magnus Hammarberg

  • Person
  • 1801-1863

Lars Magnus Hammarberg var född 8 december 1801 (andra uppgifter gör gällande att han var född i november 1800). Han var son till borgaren och "hökaren" Isac Hammarberg i Hudiksvall. Fadern var född på Alnö i Medelpad. Lars Magnus Hammarberg var garvare i Hudiksvall. Han blev borgare i Hudiksvall 8 maj 1826. Gifte sig med Brita Christina (Bricken) Nordin. Brita var född 1796 och dog 1867. Hon var dotter till garvare Erik Nordin i Hudiksvall.
De fick tillsammans barnen Lars Wilhelm, f. 1829 d.1830
Erica Charlotta f.1831 och gift med W. von Rehausen 1865. Hon avled 1900.

Spetz

  • Person
  • 1800-1900

Undéns foto

  • Institution
  • 1910-1950

Undéns foto driver fotografiverksamhet i Hudiksvall och sysslar mest med porträttfoto. Inga Undén efterträdde vid årsskiftet 1910/1911 J O Wiklunds ateljé i Hudiksvall. Wiklund hade startat fotoateljén 1875 och drev den till 1910. Ateljén var belägen där Bergmans Järn finns idag. Omkring 1950 efterträddes Inga Undén av Gunnar Lager. Förmodligen använde han samma ateljé. Lagers foto blev så småningom Öbergs foto, beläget på Storgatan 27. I dessa lokaler drivs idag Expert foto.

Frisk

  • Familj
  • 1796-1811

Svedberg

  • Familj
  • 1800-1950

Georg Svedberg var inspektör och förmodligen far till Gerda Wiberg, född Svedberg. Gerda gifte sig med ingenjör af Klint 1890. Gifte om sig med Carl Wiberg 1905. Efter makens död 1931 drev hon bokhandeln med ena barnet Carl Gustaf Wiberg.

E W Östman

  • Person
  • 1800-1899 (Uppskattning)

Peter Alftin

  • Person
  • 1700-1799 (Uppskattning)

Wikman

  • Person
  • 1850-1950 (Uppskattning)

Sven Brun

  • Person
  • 1880-09-26-1954-09-22

Sven Gustaf Brun var son till apotekare Carl Gustaf Brun och bosatt i Hudiksvall. Sven Brun blev apotekare 1909 efter avlagd apotekarexamen. Brun har även skrivit Hudiksvalls historia från 1932, del II.

Tycko Bovallius

  • Person
  • Okänt

Disponent vid Friggesunds, Iggesunds, och Ströms Bruk. Han var senare bosatt i Hudiksvall.

Lars Igglund

  • Person
  • 1830-1920 (Uppskattning)

Einar Skoglund

  • Person
  • 1913-2002

"Om någon vill använda de uppgifter jag funnit i kyrkböcker, bouppteckningar och andra matriklar skulle det bereda mig en oerhört stor glädje". /Einar Skoglund

Friberg

  • Person
  • Okänt

Erik Waldenström

  • Person
  • 1870-1949

Erik Waldenström föddes i Hudiksvall 1870. Hans far var rådman i Hudiksvall och Eriks farbror var den kände prästen P P Waldenström som grundade Svenska Missionsförbundet 1878. Efter universitetsstudier i Uppsala blev Erik journalist och 1918 tillträdde han som redaktör för Hudiksvalls Tidning. 1911 publicerade Waldenström ett häfte vid namn "I Helsingeskogar" med berättelser om landskapets historia. Erik var gift med Gerda, född Westerlund, deras äktenskap var barnlöst. Erik dog 1949.

Resultat 301 till 381 av 381