Det är inte känt när eller av vilka X7-Orden stiftades. Dess förste stormästare hette Rupert I och var född i Pireus ca år 20-15 f.v.t. Han avled i Pompeji år 73. Hans valspråk var: Upplysning, nöje och välgörenhet. Orden styrdes av ett "Högsta rådet" som bestod av 7 medlemmar.
Ordens stormästare kallades Jupiter. Orden X7 var indelad i 7 grader. De tre första var förberedande och de fyra andra bestod av riddargraderna. Vid intagningen i orden gavs medlemmarna ett fågelnamn på svenska (ofta provinsiella namn som exempelvis ”kukurella" - sädesärla). Ordenskapitlen hölls i Stadshotellets festvåning.
Orden X7 upplöstes den 4 dec 1891. År 1893 överlämnades till änkan Carolina Jensen ett porträtt i fotografi med ram och ordensband av hennes avlidne, käre make Stormästaren Civilingenjören Carl Anton Jensen.
Av ordens tillgångar bildades en fond benämnd X7-Ordens donationsfond.
Carl Wiberg föddes i Värmland 1860. Han erhöll 1893 kommisionärsskap i Hudiksvall där han övertog bokhandeln efter W Hedenström under firmanamnet Firma Carl Wibergs bokhandel. Han var även rådman och ordförande i Folkskolestyrelsen, Barnavårdsnämnden, Nykterhetsnämnden m.fl. kommunala nämnder. Han var också revisor i Hudiksvalls Sparbank och stad. Vidare var han VD i Hudiksvalls Boktryckeriaktiebolag. han avled i Hudiksvall 1931. Wiberg gifte sig med Gerda Svedberg 1905 och tillsammans fick de sonen Carl Gustaf Wiberg.
Wallners Helsingelinne AB grundades 1910 av Ferdinand Wallner. Företaget blev hovleverantör 1916 och sysslade med försäljning av linne från Hälsingland, tyg på metervara, dukar, gardiner, mattor och kläder. Företaget hade återförsäljare i hela landet samt en postordertjänst. Under 1950-1970-talen hade företaget tre butiker i Hudiksvall. W-shop för barnkläder, Wallners trikå för damkläder och Wallners lager för tyger på metervara, linne, gardiner samt mattor. Verksamheten upphörde under 1970-talet då konkurrensen från varuhusen blev alltför stor.
Familjen Wallner levde och verkade i Hälsingland. Grundaren av Wallners Helsingelinne och Gävle Textilmagasin hette Ferdinand Wallner. Han drev verksamheten från 1910. Gävle Textilmagasin såldes eller upphörde med sin verksamhet vid 1933. Ferdinand var gift med Helga Wallner som drev familjeföretaget vidare då hennes make dog i lunginflammation vid tidig ålder. Tillsammans fick de sönerna Sture och Ingemar Wallner som senare tog över driften av företaget. Företaget lades ned i början av 70-talet.
Johan Gottlieb Wilhelm von Rehausen (1819-), son till det gifta paret Gotthard Johan von Rehausen, major och Jaquette von Rehausen, född Noraeus. Han gjorde en snabb militärisk karriär. Först löjtnant-capitaine. 1862 hade han blivit major och från 1864-1874 var han överste löjtnant vid Norrbottens fältjägare. Från 1874-1882 var han överste och chef för Hälsinge regemente. Han gifte sig första gången med Sophia Christina Erica Wingstedt (1812-1852) med vilken han fick följande barn:
• Alma Elisabeth Erica (1847-1925), lärarinna vid Hudiksvalls Flickskola.
• Tycko Johan Adalbert (1849-1890), länsnotarie vid Umeå stad.
• Carl Atle Maurits (1851-1919), kronofogde vid norra Hälsinglands fögderi.
Sophia Christina Erica avled 1852 bara 30 år gammal. Johan Gottlieb Wilhelm gifte då om sig med Anna Olivia Åkerman (1828-), dotter till kapten Per Olof Åkerman på Voltersberg Hamre s.5 Bollnäs. Tillsammans fick de dottern:
• Emmy Anna Vilhelmina (1857-1922), gift med Axel Lundström, professor i Uppsala.
Efter några år avled Anna Olivia och Johan Gottlieb Wilhelm gifte åter om sig, denna gång med Erica Charlotta Hammarberg (1831-) från Hudiksvall. Hon var dotter till köpmannen och garvaren Lars Magnus Hammarberg i Hudiksvall och dennes hustru Brita Christina Nordin. Tillsammans fick de dottern:
• Maria (1866-1944)
Undéns foto drev fotografiverksamhet i Hudiksvall och sysslade mest med porträttfoto. Inga Undén efterträdde vid årsskiftet 1910/1911 J O Wiklunds ateljé i Hudiksvall. Wiklund hade startat sin fotoateljé 1876 och drev den till 1910. Ateljén var belägen där Bergmans Järn finns idag. 1948 efterträddes Inga Undén av Gunnar Lager. Förmodligen använde han samma ateljé. Lagers foto blev så småningom Öbergs foto, beläget på Storgatan 27. I dessa lokaler drivs idag Expert foto.
Tröne-Forsströmssonka familjen i Hudiksvall:
• Pehr Tröne (1766-1835), handlande och rådman i Hudiksvall.
• Britta Christina Tröne, född Fredin (1788-1846), Pehr Trönes andra hustru.
• Pehr Abraham Nordin (1797-1864), handlande i Hudiksvall. Måg till Pehr Tröne genom gifte med hans dotter Margareta Helena i andra äktenskapet.
• Anders Georg Forsströmsson (1794-1850), handlande och rysk vice konsul bosatt i Hudiksvall. Måg till Pehr Tröne genom gifte med hans dotter i första äktenskapet Catharina Christina.
• Per Georg Forströmsson (1823-), handlande i Hudiksvall. Son till Anders Georg Forsstömsson och Catharina Christina Tröne.
• Gustaf Alexander Forströmsson (1824-1855), handlande i Hudiksvall. Son till Anders Georg Forströmsson och Catharina Cristina.
• Elna Forströmsson (1807-1884), Anders Georg Forströmsson tredje hustru.
• Hilda Forströmsson (1841-1930), gift med Per Georg Forströmsson.
Thiodolf Lindegren föddes i Karlskrona 1829 och dog i Hudiksvall 1914. Lindegren var grosshandlare och bankdirektör i Hudiksvall. Gifte sig med Rosa Regnander 1857.
Sven Gustaf Brun var son till apotekare Carl Gustaf Brun och bosatt i Hudiksvall. Sven Brun blev apotekare 1909 efter avlagd apotekarexamen. Brun har även skrivit Hudiksvalls historia från 1932, del II.
Georg Svedberg var inspektör och förmodligen far till Gerda Wiberg, född Svedberg. Gerda gifte sig med ingenjör af Klint 1890. Gifte om sig med Carl Wiberg 1905. Efter makens död 1931 drev hon bokhandeln med ena barnet Carl Gustaf Wiberg.
Emil Sjöström (1856-1936), stationsinspektor. Gift med Valborg 1889. Bosatt i Hudiksvall.
Birger Sjöström (1894-1968), kammarrättsråd. Son till det gifta paret Emil och Valborg Sjöström. Gift 1922 med tyskfödda Antonia Bianca (Tony) Michaelis (1884-1965). Paret Birger och Tony var bosatta i Stockholm.
Fredrik Östman föddes 26 augusti 1837 i Lohärads församling, Stockholms län. Han var son till kyrkoherde Carl Fredrik Östman och hans hustru Beata Dorothea Ek.
Han tog studenten i Uppsala maj 1857. Blev filosofie kandidat 1862 och filosofie doktor 1863. Tjänstgjorde sedan som extralärare i Norrtälje 1863-64. På hösten 1864 kom han till Hudiksvalls elementarläroverk (sedan 1878 ”Hudiksvalls högre allmänna läroverk”) som vikarierande adjunkt. I december samma år blev han ordinarie adjunkt. Denna tjänst innehade han till april 1905 då han avgick med pension. 1913 blev Östman filosofie jubeldoktor.
Han satt i stadsfullmäktige i Hudiksvall i 28 år varav drygt 10 år som dess ordförande. Han var även landstingsledamot och ledamot i Hudiksvalls Stads Sparbank. Östman var även disponent för Hudiksvalls Bryggeriaktiebolag från 1871 till 1908. Han gifte sig 1870 med Fanny Helena Frisk från Hudiksvall. Hon var dotter till fabrikören Edvard Frisk och Ida Maria Engelke, Hudiksvall. Han blev änkeman 1918.
1870 gifte sig Fredrik Östman med Fanny Helena Frisk, dotter till det gifta paret Edvard Frisk (fabrikör) och Ida Maria Engelke. Han blev änkling 1918. Fredrik Östman avled i Hudiksvall 5 april 1922.
Tillsammans fick Fredrik och Ida Maria barnen:
• Karl Edvard Harald f, 1873 och död 1892
• Gerda Maria f. 1874, bosatt i Hudiksvall
• Ingegerd Ida Elisabet f. 1876, gymnastikdirektör och massös i Filadelfia USA
• Nils Fredrik Edvin f. 1877, ingenjör
• Anna Astrid f, 1879, bosatt i Hudiksvall
• Viola Helena f. 1883, gift med rådman Oscar Mellin Varberg
Olof Axell var en erkänt skicklig snickare som också sysslade med arkitektur, särskilt under den senare delen av sitt liv.
Familjen Nordin arbetade i Hudiksvall som guldsmeder, handlare och garvare.
Cigarrfariksaktiebolaget Minerva grundades 1887 av grosshandlaren Nils Frisk från Hudiksvall. Året efter grundandet blev bolaget aktiebolag. 1894 ställdes bolaget under administration och avregistrerades 1896. Bland de märken som tillverkades kan nämnas Copelia och Dundy. Minerva låg som namnet antyder i Kvarteret Minerva. Huset beläget på tomt Nr 1. Korsningen Hamngatan och Östra Tullgatan.
Lars Schilling var handlande i Hudiksvall. Gift med Mathilda Bergman. Tillsammans fick de döttrarna Signe och Thyra. Släkten härstammar från Idenor.
Lars Magnus Hammarberg var född 8 december 1801 (andra uppgifter gör gällande att han var född i november 1800). Han var son till borgaren och "hökaren" Isac Hammarberg i Hudiksvall. Fadern var född på Alnö i Medelpad. Lars Magnus Hammarberg var garvare i Hudiksvall. Han blev borgare i Hudiksvall 8 maj 1826. Gifte sig med Brita Christina (Bricken) Nordin. Brita var född 1796 och dog 1867. Hon var dotter till garvare Erik Nordin i Hudiksvall.
De fick tillsammans barnen Lars Wilhelm, f. 1829 d.1830
Erica Charlotta f.1831 och gift med W. von Rehausen 1865. Hon avled 1900.
J.O. Nordlund föddes på Bymogarna i Gnarp och tillbringade sin barndom hos föräldrarna i Gnarp. Han gick realskolan på läroverket i Hudiksvall, varefter han flyttade till Uppsala för studier. Studierna ledde till en examen som filosofie doktor. Efter studierna tjänstgjorde han som lektor på läroverket i Hudiksvall fram till sin död 1940.
J H Fougt (1815-1896) var skeppsbyggmästare och sjökapten i Hudiksvall. Han hade lärt sig skeppsbyggeri vid Stora Varvet i Stockholm. Han praktiserade efter det några år vid skeppsvarven i Härnösand och Ullånger. Fougt kom till Hudiksvall 1854 och arrenderade där handelsbolagets skeppsvarv.
1856 sjösatte han ett större skepp om 400 läster, år 1857 skonerten "FREY" och slupen "TRITON" samt skeppet "HENRIETTE" - det största skepp som dittills byggts i Hudiksvall.1861 sjösatte han barken "FREERIK" och 1866 barken "JOHN ERICSON". Den senare väckte allmän beundran och ansågs vara en av den svenska handelsflottans vackraste seglare.
1867 bildades Hudiksvalls Varvsbolag med Frisk Regnander och Fredin i spetsen. Fougt var den som skötte de tekniska detaljerna. Han byggde under de närmaste åren barken "VERITAS" skonerten "VALKYRIAN" och barkskeppet "JOHAN FOUGT".
Arbetsstyrkan var dessa år omkring 100 personer. År 1872 byggde han för Transatlantiska ångskeppsbolaget i Stockholms räkning skeppet "INDIA" – enligt uppgift det vackraste fartyg som byggts på det Fougtska varvet. ”INDIA” hade 4 master och var 225 fot lång. Varvet byggde sedan lastångaren "SKELLEFTEÅ". Verksamheten fortsatte efter det i mindre skala. J H Fougt föddes 1815 i Själevad, Ångermanland och avled 1896 i Hudiksvall.
J E Norling var vida känd för sina berättelser om fiskare och fiske i Hälsingland, mest från Hudiksvall. Han var själv från en gammal fiskarsläkt i Hudiksvall vars främsta arbetsfält var Bålsön. En tid var han även bosatt i Saltvik. I Saltvik arbetade han på sågen. Efter exercisen på Mohed kom han att bli bosatt i Söderhamn där han bland annat arbetade på Wannbergs varv. Detta arbete var mest vintertid varför han om somrarna ägnade sig åt fiske vid Prästgrundet. Han var gift med verkmästardottern Maria Svensson från Karlskrona. Efter en tids arbete som eldare i Landskrona och Helsingborg kom han att åter bli fiskar på Prästgrundet där han också bosatte sig 1886. 1907 flyttade han till Saltvik och byggde en stuga där. Vid ett senare tillfälle flyttade han till Visvall.
saknas
På 1500-talet etablerade sig fiskare i Hudiksvall. Genom donationsbrev, privilegier samt resolutioner med sin början 1602 blev staden tilldelad Drakön, Kråkön, Innerstön, Agön och Bålsön med fiskerättigheter. Gackerön tilldelades med både skogs- och fiskerättigheter. Genom burskap fick man rätt att nyttja dessa rättigheter. Fiskerskapet utgjorde en skärskild klass borgare som genom att erlägga avgifter (s.k. Öijepenningar) till Kungl. Maj:t, Kronan och staden fick de friheter och förmåner som hörde till burskapet. Utan att erlägga "landslott" fick de gemensamt med strandägaren fiska där "odal, åker och äng icke möta". Fiskerskapet var den största av stadens societeter. Under 1800-talets första hälft minskade antalet till 140 fiskande borgare och 1890 var antalet nere i 61 fiskare. På 1860-talet ökade sjöfarten längs kusten i samband med träindustrins blomstring, varvid även arbetstillfällena ökade. Många av fiskarsönerna gick till sjöss och övergav fiskeyrket. Stadsfiskarna var under vintern bosatta i Hudiksvall och under fiskesäsongen vistades de i särskilda fiskelägen där endast stadsfiskare fick bosätta sig. Fiskesäsongen sträckte sig från april/maj till sen höst.
Besättningen på en båt bestod oftast av ett båtlag, två man. Vid sekelskiftet 1900 fanns i Hudiksvallsområdet ca 50 fiskelägen eller hamnar. Fiskelägena som tillhörde fiskarna från Hudiksvall var långt belägna från staden. Deras fiskelägen var bland de största i området; vid Kuggören har man 17-18 båtlag, på Bålsö 11 båtlag, vid Hölick 11 båtlag, på Kråkö och Agö fanns 15 båtlag på vardera. Varje fiskeläge hade vissa fiskeplatser. Eftersom dessa inte var likvärdiga lottades de ut varje år vid den s.k. dygningen (de fick användas ett dygn, därav namnet), så att man fick turas om att använda dem.
På varje fiskeläge fanns ett hamnlag, där endast de fiskare som ägde fiskerätt ingick. Hamnlaget var inrättat för att sköta de gemensamma angelägenheterna, t.ex. att fördela fiskeplatserna och platserna för de fasta redskapen, underhåll av gemensam egendom m.m. För att upprätthålla ordningen valdes varje år en hamnfogde bland de äldre, erfarna fiskarna. Denna ordning ersatte 1852 de båda hamnrätterna på Bålsö och Agö.
Om våren brukade man ägna sig åt notdragning, ett gammalt gemensamhetsfiske som förorsakade ständiga stridigheter som ibland övergick till handgripligheter. Framåt sommaren fiskade man med skötar. Notfisket, som var relativt lönsamt, inskränktes efter långvariga processer med allmogen i Rogsta, Njutånger och Enångers socknar om fiskerätten vid deras stränder. Stadsfiskarna fick därefter endast fiska i stadens egna fiskevatten. Under 1800-talets senare del började man lägga ut skötar på våren och vid sekelskiftet var notfisket på stark tillbakagång.
Den saltade strömmingen avyttrades till största delen i Älvkarleby och Gävle, dit fiskarna årligen seglade i början av september. Strömmingen såldes eller byttes mot spannmål.
Fiskarsocieteten
Den 11 juni 1790 skrev Fiskerskapet i Hudiksvall till borgmästaren och rådsmännen för att rådstugurätten skulle stadfästa inrättandet av "en låda". Avsikten med lådan var att ha tillskottsmedel vid hastigt påkommande utgifter, de olyckligas understöd och fattigas begravningshjälp. För att kunna åstadkomma detta kom fiskerskapet överens om att årligen tillskjuta pengar till kassan och föreslog även en avgift för den som sökte burskap som fiskare. Den 30 december samma år stadfäste Magistraten den av Fiskerskapet inrättade lådan och dess stadgar.Den var främst av sociala och humanitära skäl som lådan inrättades och föreningen bildades. Sedmera fick man även ägna sig åt skiftväxling med myndigheter, processande om fiskerätten vid Rogsta, Njutånger och Enångers sockenstränder, bestämmelser vid notdragning, dagsverken på byggen som utfördes av fiskerskapet m.m.
Fiskarsocieteten och dess reglemente upphörde 1 januari 1878, då stadgarna för Fiskareföreningen i Hudiksvall (ibland kallad Hudiksvalls Fiskarförening) trädde i kraft. Den fick övertaga Fiskarsocietetens medel och fortsatte dess verksamhet men med nya stadgar och nytt namn. Protokollföringen och räkenskaperna fortsätter utan avbrott i samma böcker. Medlen från Fiskarsocieteten användes till Fiskareföreningens sjukkassa. Denna var uppdelad på två verksamhetsgrenar, en för meddelande av sjukhjälp och en för meddelande av begravningshjälp. Sjukkassan existerade till 1942, efter Kungl. Maj:ts beslut om upphörande med de fria sjukkassorna. Sjukkassan övergick till Dala- Gävleborgs erkända centralsjukkassa.1857 skänkte änkan Britta Sandström, född Åström, tretusen kronor till Fiskarsocieteten. Räntan på denna summa skulle årligen utdelas lika till sex behövande bland Fiskaresocietetens ledamöter. Donationsfonden kallades "Åströms minne". De handlingar, som mestadels härrör från Hudiksvalls Fiskarsocietet, har varit numrerade 1-11. Nummer 3, 7 och 9 fattas numera i serien. Handlingarna i detta arkiv från Fiskarsocietetens/Hudiksvalls Fiskareförening sträcker sig fram till början av 1940-talet, men föreningen tycks ha bestått fram till slutet av 1980-talet.
Hudiksvalls Boktryckeriaktiebolag kan sägas ha sin grund i P A Huldbergs tryckeri som 1845 började utgivningen av Hudiksvalls Veckoblad. Tryckningen av veckobladet övergick 1857 eller 1858 till C J Ekbloms boktryckeri vilket tryckte tidningen fram till 1864.
Hudiksvalls Veckoblad vad Hudiksvalls första tidning. Tidningen bytte namn 1865 till Hudiksvalls Posten. Tidningen gavs emellertid ut under det nya namnet redan 1864 med ett provnummer, men då tryckt av Samuel Hellströms boktryckeri. 1876 bildades ett aktiebolag av tryckeriet som kom att kallas Hudiksvalls Boktryckeriaktiebolag. Formellt övertog aktiebolaget Samuel Hellströms boktryckeri 1 januari 1877. En av styrelseledamöterna i det nybildade aktiebolaget var Samuel Hellström.
Tryckeriet hade förutom tidningstryckeriet även ett mindre accidenstryckeri. Hudiksvalls Boktryckeriaktiebolag upphörde 1942 i och med att Söderhamns Tidning köpte upp Hudiksvalls Posten samma år. Tryckningen överflyttades därvid till Söderhamn.
Per Dahlbom (1745-1778), handlande i Hudiksvall vilken erhöll burskap 1773.
Peter Högberg (1745-1801), handlande i Hudiksvall vilken erhöll burskap 1780. Kyrkvärd och rotemästare i Hudiksvall, 1787 respektive 1789.
Peter Högbergs änka Britta Christina Gevalin f. 1749. Hon var först gift med Per Dahlbom men gifte vid dennes död 1778 om sig med Peter Högberg som en tid var handelsbetjänt hos Per Dahlbom.
Lars Petter Dahlbom (1774-1848), son till Per Dahlbom och Britta Christina Gevalin. Han var handlande i Hudiksvall och erhöll burskap 1804. Innehade uppdrag som rotemästare, fattighusföreståndare och kyrkvärd.
Per Erik Dahlbom (1812-1868), son till Lars Petter Dahlbom.
Fiskeriassuransföreningen var en idé som aldrig blev förverkligad. 15 januari 1878 sammankallade länets fiskare genom annonser i lokala tidningar till ett möte för att bilda en förening där fiskare kunde försäkra sig mot förlust av nät, andra fiskeredskap och båtar. Fiskareföreningen i Hudiksvall var inbjuden att delta i denna förening och hade därför anslagit 25 kronor till annonseringen. Föreningen skulle kallas Helsinglands Fiskeriassuransförening och man beslöt att sammanträda igen när det föreslagna reglementet fastställts av länsstyrelsen, vilket skedde den 31 januari 1878. Den 6 april 1878 sammankallade man till ett möte igen, nu till val av styrelse. Föreningens verksamhet delades upp i olika distrikt.
Distrikt 1: Fiskehamnarna i Bålsö och Kuggörarna.
Distrikt 2: Hamnarna i Hölick och Olmen.
Distrikt 3: Hamnarna på Agön och Kråkön.
Dessutom valdes distriktsstyrelse för ett fjärde distrikt omfattande fiskehamnarna i Söderhamns skärgård. Man tog inte emot några anmälningar denna gång.
Den 13 april hade styrelsen sammanträde igen där man bland annat beslöt att anskaffa en risicobok, erfoderliga blanketter och kassabok samt att föreningens reglemente skulle tryckas. Man skulle tillkännage i tidningen att verksamheten börjat. Ett år senare kunde man konstatera att endast åtta försäkringar tagits, troligen beroende på att fiskarna ansåg att premien var för hög. Dessutom var man orolig för att det skulle finnas medel till att täcka skadorna. Styrelsen valdes dock om och man beslöt att söka understöd till föreningen. Man sökte hos länets Hushållningssällskap. Nästa och det sista protokollförda mötet är in förrän år 1884. Man försökte då blåsa liv i föreningen igen - utan resultat.
Släkten Hellström härstammar från Hällsäter i Hälsingtuna socken men denna gren av släkten har varit bosatt och verksam i Hudiksvall.
Johan Hellström, borgare och fiskare i Hudiksvall, född i Hälsingtuna 1733. Erhöll burskap 1964. Gift med Margareta Lindberg och tillsammans fick de barnen Johan, Olof och Catharina. Catharina gifte sig senare med Lars Skoglund, borgare.
Olof Hellström, borgare och fiskare i Hudiksvall, född 29 maj 1767 och död 7 januari 1846. Gift med Brita Wiman i Hudiksvall och tillsammans fick de barnen Margareta, Dorotea och Brita. Margareta föddes 1797 och gifte sig 1820 med Mickael Iggbom, borgare och fiskare. Dorotea gifte sig med Olof Stark, borgare.
Gerda Waldenström, född Westerlund, var mycket intresserad av hemslöjd och djurskyddet. Hon var aktiv inom hemslöjdsrörelsen och grundade Norra Hälsinglands Djurskyddsförening 1936. Gerda var gift med Erik Waldenström. Gerda avled 1948.
Ernst Georg von Post (1875-04-17 – 1953), f.d. borgmästare, rådman och museiföreståndare i Hudiksvall. Gift 1925 med Sigrid Walldow. Ledamot av kyrkoråd och kyrkofullmäktige samt ett stort antal föreningar.
• Rådman, 1917-1941
• Borgmästare, 1941-1944
• Föreståndare för Hälsinglands museum 1931-
Gävle Textilmagasin startades och drevs av Ferdinand Wallner.
Firma Frisk & Co erhöll 1841 privilegium på snustillverkning i Hudiksvall. 1901 ombildades firman till aktiebolag. 1910 gick bolaget upp i Hellgrenska koncernen från Stockholm.
Tröne-Forsströmssonka familjen i Hudiksvall:
• Pehr Tröne (1766-1835), handlande och rådman i Hudiksvall.
• Britta Christina Tröne, född Fredin (1788-1846), Pehr Trönes andra hustru.
• Pehr Abraham Nordin (1797-1864), handlande i Hudiksvall. Måg till Pehr Tröne genom gifte med hans dotter Margareta Helena i andra äktenskapet.
• Anders Georg Forsströmsson (1794-1850), handlande och rysk vice konsul bosatt i Hudiksvall. Måg till Pehr Tröne genom gifte med hans dotter i första äktenskapet Catharina Christina.
• Per Georg Forströmsson (1823-), handlande i Hudiksvall. Son till Anders Georg Forsstömsson och Catharina Christina Tröne.
• Gustaf Alexander Forströmsson (1824-1855), handlande i Hudiksvall. Son till Anders Georg Forströmsson och Catharina Cristina.
• Elna Forströmsson (1807-1884), Anders Georg Forströmsson tredje hustru.
• Hilda Forströmsson (1841-1930), gift med Per Georg Forströmsson.
Erik Waldenström föddes i Hudiksvall 1870. Hans far var rådman i Hudiksvall och Eriks farbror var den kände prästen P P Waldenström som grundade Svenska Missionsförbundet 1878. Efter universitetsstudier i Uppsala blev Erik journalist och 1918 tillträdde han som redaktör för Hudiksvalls Tidning. 1911 publicerade Waldenström ett häfte vid namn "I Helsingeskogar" med berättelser om landskapets historia. Erik var gift med Gerda, född Westerlund, deras äktenskap var barnlöst. Erik dog 1949.