Funktion

Skråväsen

• Skrå

1500-1846

Skråväsendet reglerade hantverkares yrkesutövning under 1500-talet fram till 1846. Sverige hade skråtvång vilket betyder att endast medlemmar anslutna till skrået har rätt att tillverka och sälja sina produkter. Inom skrået fanns tre kategorier av medlemmar; läropojkar, gesäller och mästare. För en läropojke varade utbildningen tre till fem år. Gesällerna samlades i gesällskap och i denna gemenskap fanns en trygghet. Gesällskapen svarade för att hitta platser åt gesäller och även husrum. För att avancera till mästare inom sitt yrke fick man färdigställa ett mästerstycke. Detta för att bevisa sin kompetens och yrkeskunnighet. Två mästare, skådemästare, kontrollerade under arbetets gång föremålet. Skråets mästare samlades i ämbeten. Ämbetenas uppgifter var att garantera mästarnas kompetens och kvalitén på föremålen. För att ett skråämbete skulle kunna bildas måste mästarna vara minst tre stycken, annars fick mästaren tillhöra en annans stads ämbete. För vissa området som t.ex. silversmide och tenngjutning kontrollerades alstren och förseddes med stämplar som garant för kvaliteten. Det var ämbetets ålderman som utförde denna uppgift.

När ett person erhållit mästarbrev måste denne vinna burskap som borgare i den stad man önskade verka i. Burbrevet beviljades av stadens magistrat efter avlagda prov och läroår. Burbrevet innebar rättighet att utöva borgerlig näring samt delta i borgerskapets övriga privilegier som medlemskap i allmän rådstuga, vissa kassor m.m. Burbrev har funnits sedan 1300-talet och användes fram till 1864 när nya näringslagstiftningen antogs. Utöver burbrev behövde man ingå i ett skrå vilket man gjorde sedan utbildningstiden. I skråväsendets tidigare år var antalet mästare inom flera ämbeten förutbestämt, slutna ämbeten. Det gällde då att kunna skaffa sig en plats inom ett ämbete. Dessa gick i arv och ett sätt att erhålla en plats i ett ämbete var att gifta sig med en änka till en mästare.

Skapat, 2018-04-26, Lisa Jonsäll

• svenska

Carlquist, Gunnar & Carlsson, Josef (red.), Svensk uppslagsbok, 2., omarb. och utvidgade uppl., Malmö : Förlagshuset Norden, 1947-1955, band 26, s.427ff
Carlquist, Gunnar & Carlsson, Josef (red.), Svensk uppslagsbok, 2., omarb. och utvidgade uppl., Malmö : Förlagshuset Norden, 1947-1955, band 5, s.405f