"Om någon vill använda de uppgifter jag funnit i kyrkböcker, bouppteckningar och andra matriklar skulle det bereda mig en oerhört stor glädje". /Einar Skoglund

Per Dahlbom (1745-1778), handlande i Hudiksvall vilken erhöll burskap 1773.
Peter Högberg (1745-1801), handlande i Hudiksvall vilken erhöll burskap 1780. Kyrkvärd och rotemästare i Hudiksvall, 1787 respektive 1789.
Peter Högbergs änka Britta Christina Gevalin f. 1749. Hon var först gift med Per Dahlbom men gifte vid dennes död 1778 om sig med Peter Högberg som en tid var handelsbetjänt hos Per Dahlbom.
Lars Petter Dahlbom (1774-1848), son till Per Dahlbom och Britta Christina Gevalin. Han var handlande i Hudiksvall och erhöll burskap 1804. Innehade uppdrag som rotemästare, fattighusföreståndare och kyrkvärd.
Per Erik Dahlbom (1812-1868), son till Lars Petter Dahlbom.

C.O. Bogren, handlande född i Hudiksvall. Gift 2 maj 1847 med Anna Carolina Dahlbom från Hudiksvall. Knappt två månader in i äktenskapet avled C.O. Bogren, (29 juni 1847).

Sjökaptenen Johan Berglund f. 1845, d. 1894 samt Lovisa Berglund var bosatta i Hudiksvall under 1800-talet. De var föräldrar till Frey Berglund. Frey Berglund var arkitekt i Hudiksvall och har rita flera skol- och kyrkobyggnader samt bostadshus i staden med omnejd. Berglund föddes 1876 och avled 1958. Han var initiativtagare till Hantverks och Industriutställningen i Hudiksvall 1913. Erfaren lagtolkare som bistått många Hudiksvallsbor i diverse juridiska spörsmål. I början av sin karriär var Frey Berglund verksam i Sundsvall några år men kom till Hudiksvall i början av 1900-talet. Som arkitekt inspirerades han av fransk och holländsk renässans. I Hudiksvall har han ritat bl.a. Automathuset, Hudiksvallspostens hus, Modistkyrkan, Fastigheter vid Norra Kyrkogatan, Carlanders bageri, Ceders bageri samt några hus i Forsa. I Forsa har han ritat Holma Helsinglands Linspinneris lokaler, Forsa Folkhögskola, ytterligare skolbyggnader samt skolhus vid Forsa Husmodersskolan. I Delsbo har han ritat Fiskredskapsfabriken. I Gnarp har han ritat Gällsta skola. Han har även varit verksam i Ljusdal och en del i övriga hälsingesocknar.

Lars Olof Berg (1790-1871), riksdagsman samt kyrkoherde i Norrbo.
Juliana Charlotta Lilliander (1793-1874), fru till Lars Olof sedan 1819.
Carl Olof Wilhelm Berg (1826-1884), kollega vid Hudiksvalls elementarläroverk (sedan 1850 ”Hudiksvalls högre allmänna läroverk”).
Margareta, född Nordin (1830-1924), fru till Carl Olof sedan 1854.
Carl Alfred Berg (1857-1929), son till Carl-Olof och Margareta. Senare känd som ”Fader Berg”. Blev filosofie hedersdoktor samt director Musices vid Lunds universitet. Var samtidigt en föregångsfigur inom studentsången.
Berta Hilma Ränker, från Tyskland och gift med Carl Alfred sedan 1898.

August Lindegren föddes 1858 i Hudiksvall och dog 1927 på Drottningholm i Stockholm. Lindegren var arkitekt vid Överintendentsämbetet samt slottsarkitekt vid Drottningholms slott. Gifte sig med Anna Hjortzberg.

Alfred Forsbom föddes i Hudiksvall den 27 september 1897 och avled i Stockholm den 29 mars 1984. Efter studentexamen i Hudiksvall 1917 var han redaktionssekreterare på Hudiksvalls Posten till 1923. Därefter arbetade han på antikvariatet Björck och Börjesson i Stockholm med bokkataloger. Genom åren blev det nästan 300 bokkataloger. I början av 1940-talet kom han till Hudiksvall för att tillträda posten som redaktör och ansvarig utgivare av Hudiksvalls Posten. Han kom då också i kontakt med Hälsinglands Fornminnessällskap där han var sekreterare under många år. Han blev vid återkomsten till Hudiksvall också verksam inom Hälsinglands museum bl.a. med att ordna museets böcker. Han arbetade samtidigt med bibliografin "Litteratur om Hälsingland". Under åren 1942-1947 var han åter i Stockholm som skriftställare. 1948 blev han chef och arkivarie samt expeditionsföreståndare för Stockholms Borgargille. Det är också Forsbom som utarbetat uppslagsverket " Stockholms borgerskap". Har belönats med kulturpriser och Sankt Eriks medaljen av Stockholms stad.

Källor: HT 4/4 1984, SvD 16/5 1971, HT 25/9 1972

Förenade Svenska Tobaksfabriker var en del av moderföretaget med samma namn. Kallades även "Tobakstrusten". Tobakstrusten vare en sammanslagning av många svenska tobaksfabriker och bildades 1913. 1915 gick företaget upp i det nybildade Svenska Tobaksmonopolet.

Vid mitten av 1800-talet började länsförsäkringsbolag att bildas. Vid den här tiden började nya krav att göra sig gällande. Vi fick allmän skolundervisning, bättre kommunikationer, bättre bostäder, bättre levnadsstandard. Nya stora tankar började märkas inom många områden och nya uppfinningar såg dagens ljus, idéer kläcktes osv. Länsförsäkringsbolagen är en produkt av de tankar man vid denna tid hade om ett bättre brandskydd.Gefleborgs läns brandstodsbolag höll sitt konstituerande sammanträde den 16 december 1852. Det var vid ett möte i Forsbacka Bruk som man den 11 november 1853 officiellt bildade Gefleborgs läns Brandstodsbolag. En av de bidragande orsakerna till att bolaget bildades var att Hushållningssällskapet som upptagit den här tanken som en hushållsangelägenhet och fört frågan framåt. Ett reglemente hade fastställts redan i oktober 1852 för ett länets Brandstodsbolag.

Anledningen till att man ansåg bolaget bildat 1853 vid mötet i Forsbacka var att man då fått in så många försäkringar till ett så pass högt värde att man ansåg tiden mogen. Antalet försäkringar var då 525 till ett sammanlagt värde av 1.050.400 Riksdaler. Bland det första som den nybildade styrelsen fick ta itu med var bildandet av brandstodskommittéer ute på landsbygden. Snabbt bildades kommittéer i alla socknar i Gästrikland samt en del socknar i Hälsingland. Bolaget hade till en början sitt säte i Gävle. Under åren 1879-80 härjade ovanligt många bränder i Hälsingland. Till följd av detta blev utdebiteringen avsevärt större under de åren. Bland delägarna i Gästrikland uppstod då tanken att det var det typiska byggnadssättet i Hälsingland som gjorde att bränderna blev så omfattande.Den tanken formade sig sedan till en allmän åsikt vilket faktiskt fick till följd att bolaget splittrades. Ett särskilt bolag bildades i Gästrikland. Ombildningsförslag lades fram vid flera tillfällen genom åren men de avslogs. 1887 framkastades ett förslag till ombildning av bolaget vilket gick ut på att bolagets styrelse och förvaltning skulle ha sitt säte i Hudiksvall samt att alla stämmor skulle hållas i Hudiksvall. När förslaget nästa år skulle konfirmeras skedde sluten omröstning med det resultatet att bolaget kom att flyttas till Hudiksvall. Den splittrade situation som rådde inom bolaget i början och mitten av 1880-talet fick till följd att många begärde sitt utträde ut bolaget. Sedan bolaget börjat komma igång igen efter flyttningen till Hudiksvall i november 1888 ökade antalet försäkringstagare i bolaget igen.

Från 1880 till 1888 hade det sammanlagda försäkringsbeloppet sjunkit från 58 till 13 miljoner. 1911 hade det stigit till drygt 45 miljoner. Till en början höll det nya bolaget sina stämmor i Rådhuset. Sommaren 1912 kunde bolaget inviga sina egna nya lokaler i hörnet av Storgatan och Kungsgatan. Man hade 1910 fått köpa tomten förmånligt av Hudiksvalls Stad för att där få uppföra egna lokaler. I dessa lokaler håller man fortfarande till. Under hela verksamhetstiden har namnet varit Gefleborgs läns Brandstodsbolag . Detta är fortfarande bolagets juridiska namn (Gävleborg stavas fö. fortfarande Gefleborg) medan Länsbolaget används som arbetsnamn. Idag heter bolaget Länsförsäkringar Gävleborg i arbetsnamn.

Hjalmar Harning föddes i Harmånger. Han var skeppsmäklare i Stocka och var bosatt i Hudiksvall 1979-1985, innan dess i Stocka. Han avled 1985.

Textilföretaget Helsinglands linspinneri AB grundas av bönderna i landskapet 1898. Efter tio års drift slogs spinneriet samman med väveriet Holma i Madängsholm , Västergötland och Holma-Helsinglands Linspinneri & Väveri AB bildas. Det företaget går samman med Almedahl-Dalsjöfors AB 1929. Textilkoncernen Almedahl-Fagerhult AB köper företaget och detta minskar verksamheten i Forsa till halvkamgarnsspinning av ull och syntetiska material samt blekning och färgning av lingarn från koncernens linspinneri i Finland. 1993 hade företaget ca 60 anställda och en årsomsättning på 33 milj. kr.

Företaget hade ett samhällsintresse och bidrog till att bygga upp samhället runt företag. Man byggde bland annat barnhem (dagis), bostäder för mindre bemedlade arbetare samt skänkte pengar till allmännyttan. Ett exempel är en gåva till skoldistriktet i Forsa för elevernas tandvård, 300 kr.

Per Olof Svenson föddes i Norrala och bodde en större del av sitt liv i Strömsbruk. Han arbetade där som lärare i 44 år vid Ströms Bruks folkskola. Per Olof var aktiv i det samhälle han levde, bland annat ledde han manskören, förestod Ströms Bruks bibliotek i Strömshall och var officiell provtagare av vissa produkter som fotopapper och råmaterial till konstsilke från ortens sulfitfabrik. Utöver detta hyste han ett stort hembygdsintresse och har skrivit ett flertal olika skrifter om bland annat ortens skola, organisation samt bruket.

Efter att Hudiksvalls kommun fått överta Hälsinglands museum och dess samlingar från Fornminnessällskapet 1949 utsågs en styrelse för att organisera och styra museets verksamhet. Styrelsen utsågs av Hudiksvalls kommun och styrde museet fram till 1970. Från 1971 tog Kulturnämnden över driften av museet.

Stiftelsen Hälsinglands museum bildas 1980 för att driva verksamheten på Hälsinglands museum. Stiftelsen bildas av Hudiksvalls kommun och ska bestå av ledamöter från Hudiksvalls kommun och Gävleborgs läns landsting. Fördelningen är 60% från Hudiksvalls kommun och 40% Gävleborgs läns landsting.

Arkivet kommer från släkten Hällsäter. Släkten tog namnet Hällsäter eftersom de bodde i Hällsäter, Högs socken. Osäkert när detta namnbyte skedde. Släkten har tidigare hetat Höglund och arbetat som klockare i Högs socken från 1700-talet och framåt.

Per Selin föddes 1779 i Hälsingtuna och var komminister i Forsa-Hög församling 1825 - 1866. Han var ogift och barnlös, men hade en fosterdotter, Ingrid Pehrsdotter Åsell.

Stiftelsens styrelse bestod av representanter från Hantverksföreningen, Stadsfullmäktige samt Stiftelsen för Barnhemmet för flickor i Hudiksvall samt revisorer från Hantverksföreningen. Stiftelsen bildas 1959 för att bedriva verksamhet i fastigheten Gamla Apoteket 1. Stiftelsen uthyr lokaler till föreningar och tillhandahåller lämpliga lokaler för aktiviteter.

Arbetsgivarföreningen i Hudiksvall bildas 1908 och är igång fram till 1911. Föreningen sysslade med verksamhet som hjälpte arbetsgivare i konflikter med arbetstagare. Vid föreningens upplösning tillföll arkivet Hudiksvalls Fabriks- och Hantverksförening/Hudiksvalls hantverkaresocietet.

Helge föddes 1895 och var son till Erik Adolf Pettersson och Anna Sofia Pettersson. Helge växte upp i familjens hem Lynäs 4:18, Eriksberg, Bergvik. (Fastigheten brann ner efter att familjen sålde den i samband med moderns död 1959.) Han gick i Söderhamns realskola från 1905-1910. Han gick även i handelsskola i Falun ett år innan han övertog faderns affär i Bergvik. Han drev butiken i 7 år. Han gifte sig med Annie Jonsson 1924 i november. De fick tillsammans dottern Marianne. Från 1934 arbetade han som kassör i Söderala erkända sjukkassa fram till sin pensionering. Efter 26 år som kassör erhöll han Kungliga Patriotiska Sällskapets guldmedalj. På fritiden var han medlem i IOGT-NTO, logen 187 i Bergvik.

Pehr Holmgren arbetade som kronolots, närmare bestämt mästerlots. Även hans son och sonson blev lotsar.

Valborg Jensen, som senare skulle gifta sig med John Sten, föddes 1893, dog 1976. Hon föddes i Viborg och dog i Kgs Lyngby. 1913 kom hon till Paris som informator och sällskapsdam i en förmögen dansk familj. Hon var alltså tjugo år när hon träffade John Sten och de gifte sig ett halvår innan John Sten dör på Bali. 1921 tar hon studenten och året därpå följer hon alltså John Sten till Bali. Hon är då gravid och i samband med hans död får hon missfall. Såvitt jag förstår gifter hon aldrig om sig och får heller inga barn.
Åren 1923 – 1927 arbetar hon vid franska legationen i Köpenhamn, hon undervisade i franska på sommarkursen i Dijon 1928-1931. 1934 avlägger hon skoleembetsexamen. Hon arbetar en tid vid Undervisningsministeriet i Köpenhamn och anställs 1937 vid Nörre Gymnasium i Köpenhamn där hon blir kvar till sin pension 1958. Hon undervisade kronprinsessan Margrethes gymnasieklass i franska och konsthistoria i slutet av 1950-talet.
Valborg Sten har inte ägnats någon biografi, ett fåtal tidningsartiklar har uppmärksammat henne. Arkivmaterial efter henne finns bevarat i Hälsinglands museum, i konsthistorikern Axel Romdals arkiv på Riksarkivet och i Göteborgs universitetsbiblioteks arkiv.