Showing 384 results

Emil Sjöström (1856-1936), stationsinspektor. Gift med Valborg 1889. Bosatt i Hudiksvall.
Birger Sjöström (1894-1968), kammarrättsråd. Son till det gifta paret Emil och Valborg Sjöström. Gift 1922 med tyskfödda Antonia Bianca (Tony) Michaelis (1884-1965). Paret Birger och Tony var bosatta i Stockholm.

Georg Svedberg var inspektör och förmodligen far till Gerda Wiberg, född Svedberg. Gerda gifte sig med ingenjör af Klint 1890. Gifte om sig med Carl Wiberg 1905. Efter makens död 1931 drev hon bokhandeln med ena barnet Carl Gustaf Wiberg.

Sven Gustaf Brun var son till apotekare Carl Gustaf Brun och bosatt i Hudiksvall. Sven Brun blev apotekare 1909 efter avlagd apotekarexamen. Brun har även skrivit Hudiksvalls historia från 1932, del II.

Thiodolf Lindegren föddes i Karlskrona 1829 och dog i Hudiksvall 1914. Lindegren var grosshandlare och bankdirektör i Hudiksvall. Gifte sig med Rosa Regnander 1857.

Tröne-Forsströmssonka familjen i Hudiksvall:
• Pehr Tröne (1766-1835), handlande och rådman i Hudiksvall.
• Britta Christina Tröne, född Fredin (1788-1846), Pehr Trönes andra hustru.
• Pehr Abraham Nordin (1797-1864), handlande i Hudiksvall. Måg till Pehr Tröne genom gifte med hans dotter Margareta Helena i andra äktenskapet.
• Anders Georg Forsströmsson (1794-1850), handlande och rysk vice konsul bosatt i Hudiksvall. Måg till Pehr Tröne genom gifte med hans dotter i första äktenskapet Catharina Christina.
• Per Georg Forströmsson (1823-), handlande i Hudiksvall. Son till Anders Georg Forsstömsson och Catharina Christina Tröne.
• Gustaf Alexander Forströmsson (1824-1855), handlande i Hudiksvall. Son till Anders Georg Forströmsson och Catharina Cristina.
• Elna Forströmsson (1807-1884), Anders Georg Forströmsson tredje hustru.
• Hilda Forströmsson (1841-1930), gift med Per Georg Forströmsson.

Undéns foto drev fotografiverksamhet i Hudiksvall och sysslade mest med porträttfoto. Inga Undén efterträdde vid årsskiftet 1910/1911 J O Wiklunds ateljé i Hudiksvall. Wiklund hade startat sin fotoateljé 1876 och drev den till 1910. Ateljén var belägen där Bergmans Järn finns idag. 1948 efterträddes Inga Undén av Gunnar Lager. Förmodligen använde han samma ateljé. Lagers foto blev så småningom Öbergs foto, beläget på Storgatan 27. I dessa lokaler drivs idag Expert foto.

Johan Gottlieb Wilhelm von Rehausen (1819-), son till det gifta paret Gotthard Johan von Rehausen, major och Jaquette von Rehausen, född Noraeus. Han gjorde en snabb militärisk karriär. Först löjtnant-capitaine. 1862 hade han blivit major och från 1864-1874 var han överste löjtnant vid Norrbottens fältjägare. Från 1874-1882 var han överste och chef för Hälsinge regemente. Han gifte sig första gången med Sophia Christina Erica Wingstedt (1812-1852) med vilken han fick följande barn:
• Alma Elisabeth Erica (1847-1925), lärarinna vid Hudiksvalls Flickskola.
• Tycko Johan Adalbert (1849-1890), länsnotarie vid Umeå stad.
• Carl Atle Maurits (1851-1919), kronofogde vid norra Hälsinglands fögderi.
Sophia Christina Erica avled 1852 bara 30 år gammal. Johan Gottlieb Wilhelm gifte då om sig med Anna Olivia Åkerman (1828-), dotter till kapten Per Olof Åkerman på Voltersberg Hamre s.5 Bollnäs. Tillsammans fick de dottern:
• Emmy Anna Vilhelmina (1857-1922), gift med Axel Lundström, professor i Uppsala.
Efter några år avled Anna Olivia och Johan Gottlieb Wilhelm gifte åter om sig, denna gång med Erica Charlotta Hammarberg (1831-) från Hudiksvall. Hon var dotter till köpmannen och garvaren Lars Magnus Hammarberg i Hudiksvall och dennes hustru Brita Christina Nordin. Tillsammans fick de dottern:
• Maria (1866-1944)

Familjen Wallner levde och verkade i Hälsingland. Grundaren av Wallners Helsingelinne och Gävle Textilmagasin hette Ferdinand Wallner. Han drev verksamheten från 1910. Gävle Textilmagasin såldes eller upphörde med sin verksamhet vid 1933. Ferdinand var gift med Helga Wallner som drev familjeföretaget vidare då hennes make dog i lunginflammation vid tidig ålder. Tillsammans fick de sönerna Sture och Ingemar Wallner som senare tog över driften av företaget. Företaget lades ned i början av 70-talet.

Wallners Helsingelinne AB grundades 1910 av Ferdinand Wallner. Företaget blev hovleverantör 1916 och sysslade med försäljning av linne från Hälsingland, tyg på metervara, dukar, gardiner, mattor och kläder. Företaget hade återförsäljare i hela landet samt en postordertjänst. Under 1950-1970-talen hade företaget tre butiker i Hudiksvall. W-shop för barnkläder, Wallners trikå för damkläder och Wallners lager för tyger på metervara, linne, gardiner samt mattor. Verksamheten upphörde under 1970-talet då konkurrensen från varuhusen blev alltför stor.

Carl Wiberg föddes i Värmland 1860. Han erhöll 1893 kommisionärsskap i Hudiksvall där han övertog bokhandeln efter W Hedenström under firmanamnet Firma Carl Wibergs bokhandel. Han var även rådman och ordförande i Folkskolestyrelsen, Barnavårdsnämnden, Nykterhetsnämnden m.fl. kommunala nämnder. Han var också revisor i Hudiksvalls Sparbank och stad. Vidare var han VD i Hudiksvalls Boktryckeriaktiebolag. han avled i Hudiksvall 1931. Wiberg gifte sig med Gerda Svedberg 1905 och tillsammans fick de sonen Carl Gustaf Wiberg.

Det är inte känt när eller av vilka X7-Orden stiftades. Dess förste stormästare hette Rupert I och var född i Pireus ca år 20-15 f.v.t. Han avled i Pompeji år 73. Hans valspråk var: Upplysning, nöje och välgörenhet. Orden styrdes av ett "Högsta rådet" som bestod av 7 medlemmar.
Ordens stormästare kallades Jupiter. Orden X7 var indelad i 7 grader. De tre första var förberedande och de fyra andra bestod av riddargraderna. Vid intagningen i orden gavs medlemmarna ett fågelnamn på svenska (ofta provinsiella namn som exempelvis ”kukurella" - sädesärla). Ordenskapitlen hölls i Stadshotellets festvåning.
Orden X7 upplöstes den 4 dec 1891. År 1893 överlämnades till änkan Carolina Jensen ett porträtt i fotografi med ram och ordensband av hennes avlidne, käre make Stormästaren Civilingenjören Carl Anton Jensen.
Av ordens tillgångar bildades en fond benämnd X7-Ordens donationsfond.

Vid mitten av 1800-talet började länsförsäkringsbolag att bildas. Vid den här tiden började nya krav att göra sig gällande. Vi fick allmän skolundervisning, bättre kommunikationer, bättre bostäder, bättre levnadsstandard. Nya stora tankar började märkas inom många områden och nya uppfinningar såg dagens ljus, idéer kläcktes osv. Länsförsäkringsbolagen är en produkt av de tankar man vid denna tid hade om ett bättre brandskydd.Gefleborgs läns brandstodsbolag höll sitt konstituerande sammanträde den 16 december 1852. Det var vid ett möte i Forsbacka Bruk som man den 11 november 1853 officiellt bildade Gefleborgs läns Brandstodsbolag. En av de bidragande orsakerna till att bolaget bildades var att Hushållningssällskapet som upptagit den här tanken som en hushållsangelägenhet och fört frågan framåt. Ett reglemente hade fastställts redan i oktober 1852 för ett länets Brandstodsbolag.

Anledningen till att man ansåg bolaget bildat 1853 vid mötet i Forsbacka var att man då fått in så många försäkringar till ett så pass högt värde att man ansåg tiden mogen. Antalet försäkringar var då 525 till ett sammanlagt värde av 1.050.400 Riksdaler. Bland det första som den nybildade styrelsen fick ta itu med var bildandet av brandstodskommittéer ute på landsbygden. Snabbt bildades kommittéer i alla socknar i Gästrikland samt en del socknar i Hälsingland. Bolaget hade till en början sitt säte i Gävle. Under åren 1879-80 härjade ovanligt många bränder i Hälsingland. Till följd av detta blev utdebiteringen avsevärt större under de åren. Bland delägarna i Gästrikland uppstod då tanken att det var det typiska byggnadssättet i Hälsingland som gjorde att bränderna blev så omfattande.Den tanken formade sig sedan till en allmän åsikt vilket faktiskt fick till följd att bolaget splittrades. Ett särskilt bolag bildades i Gästrikland. Ombildningsförslag lades fram vid flera tillfällen genom åren men de avslogs. 1887 framkastades ett förslag till ombildning av bolaget vilket gick ut på att bolagets styrelse och förvaltning skulle ha sitt säte i Hudiksvall samt att alla stämmor skulle hållas i Hudiksvall. När förslaget nästa år skulle konfirmeras skedde sluten omröstning med det resultatet att bolaget kom att flyttas till Hudiksvall. Den splittrade situation som rådde inom bolaget i början och mitten av 1880-talet fick till följd att många begärde sitt utträde ut bolaget. Sedan bolaget börjat komma igång igen efter flyttningen till Hudiksvall i november 1888 ökade antalet försäkringstagare i bolaget igen.

Från 1880 till 1888 hade det sammanlagda försäkringsbeloppet sjunkit från 58 till 13 miljoner. 1911 hade det stigit till drygt 45 miljoner. Till en början höll det nya bolaget sina stämmor i Rådhuset. Sommaren 1912 kunde bolaget inviga sina egna nya lokaler i hörnet av Storgatan och Kungsgatan. Man hade 1910 fått köpa tomten förmånligt av Hudiksvalls Stad för att där få uppföra egna lokaler. I dessa lokaler håller man fortfarande till. Under hela verksamhetstiden har namnet varit Gefleborgs läns Brandstodsbolag . Detta är fortfarande bolagets juridiska namn (Gävleborg stavas fö. fortfarande Gefleborg) medan Länsbolaget används som arbetsnamn. Idag heter bolaget Länsförsäkringar Gävleborg i arbetsnamn.

Hjalmar Harning föddes i Harmånger. Han var skeppsmäklare i Stocka och var bosatt i Hudiksvall 1979-1985, innan dess i Stocka. Han avled 1985.

Textilföretaget Helsinglands linspinneri AB grundas av bönderna i landskapet 1898. Efter tio års drift slogs spinneriet samman med väveriet Holma i Madängsholm , Västergötland och Holma-Helsinglands Linspinneri & Väveri AB bildas. Det företaget går samman med Almedahl-Dalsjöfors AB 1929. Textilkoncernen Almedahl-Fagerhult AB köper företaget och detta minskar verksamheten i Forsa till halvkamgarnsspinning av ull och syntetiska material samt blekning och färgning av lingarn från koncernens linspinneri i Finland. 1993 hade företaget ca 60 anställda och en årsomsättning på 33 milj. kr.

Företaget hade ett samhällsintresse och bidrog till att bygga upp samhället runt företag. Man byggde bland annat barnhem (dagis), bostäder för mindre bemedlade arbetare samt skänkte pengar till allmännyttan. Ett exempel är en gåva till skoldistriktet i Forsa för elevernas tandvård, 300 kr.

Per Olof Svenson föddes i Norrala och bodde en större del av sitt liv i Strömsbruk. Han arbetade där som lärare i 44 år vid Ströms Bruks folkskola. Per Olof var aktiv i det samhälle han levde, bland annat ledde han manskören, förestod Ströms Bruks bibliotek i Strömshall och var officiell provtagare av vissa produkter som fotopapper och råmaterial till konstsilke från ortens sulfitfabrik. Utöver detta hyste han ett stort hembygdsintresse och har skrivit ett flertal olika skrifter om bland annat ortens skola, organisation samt bruket.

Efter att Hudiksvalls kommun fått överta Hälsinglands museum och dess samlingar från Fornminnessällskapet 1949 utsågs en styrelse för att organisera och styra museets verksamhet. Styrelsen utsågs av Hudiksvalls kommun och styrde museet fram till 1970. Från 1971 tog Kulturnämnden över driften av museet.

Stiftelsen Hälsinglands museum bildas 1980 för att driva verksamheten på Hälsinglands museum. Stiftelsen bildas av Hudiksvalls kommun och ska bestå av ledamöter från Hudiksvalls kommun och Gävleborgs läns landsting. Fördelningen är 60% från Hudiksvalls kommun och 40% Gävleborgs läns landsting.

Arkivet kommer från släkten Hällsäter. Släkten tog namnet Hällsäter eftersom de bodde i Hällsäter, Högs socken. Osäkert när detta namnbyte skedde. Släkten har tidigare hetat Höglund och arbetat som klockare i Högs socken från 1700-talet och framåt.

Per Selin föddes 1779 i Hälsingtuna och var komminister i Forsa-Hög församling 1825 - 1866. Han var ogift och barnlös, men hade en fosterdotter, Ingrid Pehrsdotter Åsell.

Stiftelsens styrelse bestod av representanter från Hantverksföreningen, Stadsfullmäktige samt Stiftelsen för Barnhemmet för flickor i Hudiksvall samt revisorer från Hantverksföreningen. Stiftelsen bildas 1959 för att bedriva verksamhet i fastigheten Gamla Apoteket 1. Stiftelsen uthyr lokaler till föreningar och tillhandahåller lämpliga lokaler för aktiviteter.

Arbetsgivarföreningen i Hudiksvall bildas 1908 och är igång fram till 1911. Föreningen sysslade med verksamhet som hjälpte arbetsgivare i konflikter med arbetstagare. Vid föreningens upplösning tillföll arkivet Hudiksvalls Fabriks- och Hantverksförening/Hudiksvalls hantverkaresocietet.

Pehr Holmgren arbetade som kronolots, närmare bestämt mästerlots. Även hans son och sonson blev lotsar.

Valborg Jensen, som senare skulle gifta sig med John Sten, föddes 1893, dog 1976. Hon föddes i Viborg och dog i Kgs Lyngby. 1913 kom hon till Paris som informator och sällskapsdam i en förmögen dansk familj. Hon var alltså tjugo år när hon träffade John Sten och de gifte sig ett halvår innan John Sten dör på Bali. 1921 tar hon studenten och året därpå följer hon alltså John Sten till Bali. Hon är då gravid och i samband med hans död får hon missfall. Såvitt jag förstår gifter hon aldrig om sig och får heller inga barn.
Åren 1923 – 1927 arbetar hon vid franska legationen i Köpenhamn, hon undervisade i franska på sommarkursen i Dijon 1928-1931. 1934 avlägger hon skoleembetsexamen. Hon arbetar en tid vid Undervisningsministeriet i Köpenhamn och anställs 1937 vid Nörre Gymnasium i Köpenhamn där hon blir kvar till sin pension 1958. Hon undervisade kronprinsessan Margrethes gymnasieklass i franska och konsthistoria i slutet av 1950-talet.
Valborg Sten har inte ägnats någon biografi, ett fåtal tidningsartiklar har uppmärksammat henne. Arkivmaterial efter henne finns bevarat i Hälsinglands museum, i konsthistorikern Axel Romdals arkiv på Riksarkivet och i Göteborgs universitetsbiblioteks arkiv.

Helge föddes 1895 och var son till Erik Adolf Pettersson och Anna Sofia Pettersson. Helge växte upp i familjens hem Lynäs 4:18, Eriksberg, Bergvik. (Fastigheten brann ner efter att familjen sålde den i samband med moderns död 1959.) Han gick i Söderhamns realskola från 1905-1910. Han gick även i handelsskola i Falun ett år innan han övertog faderns affär i Bergvik. Han drev butiken i 7 år. Han gifte sig med Annie Jonsson 1924 i november. De fick tillsammans dottern Marianne. Från 1934 arbetade han som kassör i Söderala erkända sjukkassa fram till sin pensionering. Efter 26 år som kassör erhöll han Kungliga Patriotiska Sällskapets guldmedalj. På fritiden var han medlem i IOGT-NTO, logen 187 i Bergvik.

Född i Vadstena 1813. Provinsialläkare i Söderhamns distrikt från 1849. Utbildad Chirurgiae magister. Flyttar tillbaka till Vadstena 1873.

Egon Frisk föddes 1914 i Överboda, Älvkarleby. Han växte upp i en stuga på Prästbostället med två systrar, mor och far. Han började sitt arbetsliv vid 19 års ålder på kraftverksbygge i Krångedeforsen 1933. Han arbetade med konstruktionsarbeten av vattenkraftverk och broar. Arbetet förde honom till många orter i Sverige, däribland Laforsen i Färila, Born i Alfta, Bollnäs, Ljusne med flera för att nämna några med hälsingekoppling. Från 1956 och framåt levde han sitt liv i Stockholm med omnejd och arbetade med utbyggnad av tunnelbanenätet.

Sverker Söderström föddes 1948 i Gnarp socken. Ungdomen spenderades mycket med idrottande såsom orientering och medeldistanslöpning. Efter avslutad grundskola utbildade han sig till idrottslärare och fick anställning vid Ådalskolan i Kramfors. Här inleddes också den journalistiska banan med arbete på lokaltidningen Nya Norrland. 1978 flyttade han tillbaka till Gnarp och fortsatte som idrottslärare vid en skola. Samtidigt skrev han artiklar åt Hälsinge Kuriren. 198? blev det ny karriärsbana med fast anställning vid Sundsvalls Tidning med fokusområdet norra Hälsingland, redaktionen var baserad i Gnarp. Där blev han kvar tills han bestämde att pensionera sig efter drygt 25 år i yrket.
Tillsammans med Lars-Åke Winberg författade Söderström tre böcker, Farfars bilar (1979), Farfars båtar (1981) och Farfars Hälsingland (1982)