Visar 280 resultat

Pehr Holmgren arbetade som kronolots, närmare bestämt mästerlots. Även hans son och sonson blev lotsar.

Per Olof Svenson föddes i Norrala och bodde en större del av sitt liv i Strömsbruk. Han arbetade där som lärare i 44 år vid Ströms Bruks folkskola. Per Olof var aktiv i det samhälle han levde, bland annat ledde han manskören, förestod Ströms Bruks bibliotek i Strömshall och var officiell provtagare av vissa produkter som fotopapper och råmaterial till konstsilke från ortens sulfitfabrik. Utöver detta hyste han ett stort hembygdsintresse och har skrivit ett flertal olika skrifter om bland annat ortens skola, organisation samt bruket.

Per Selin föddes 1779 i Hälsingtuna och var komminister i Forsa-Hög församling 1825 - 1866. Han var ogift och barnlös, men hade en fosterdotter, Ingrid Pehrsdotter Åsell.

Frans och Stina bosätter sig i Hudiksvall under senare delen av 1800-talet.

Romska kulturcentret i Malmö har sin bakgrund i Romska biblioteket vilka startade verksamheten 1998. RKC verkar för att alla ska få ta del av den romska kulturen, lära ut om den romska historien samt att sprida bättre kunskap om romernas situation i samhället. RKC har även verksamhet som riktar sig till den romska gruppen i samhället. Man vill vara en mötesplats för romer och en plattform för diskussion om den romska kulturens framtid. I verksamheten ingår bland annat föreläsningar, utställningar, workshops samt musik- och dansevenemang.

Centret har också ett samarbete med Hälsinglands museum i projektet Romska bilder. I detta projekt söker man samla in, identifiera och digitalisera fotografier på romer i olika sammanhang. En av motivationerna till detta projekt ligger i alla människors rätt till sitt kulturarv.

Rosa Taikon föddes 30 juli 1926 i ett tältläger i Tibro. Hennes släkt tillhörde den romska gruppen Kalderash som först kom till Sverige i slutet av 1800-talet. (De tillhör idag den grupp som brukar kallas för Svenska romer.) På grund av den s.k. ”lösdriverilagstiftningen” från 1885, i kombination med utbredd diskriminering i samhället, kunde Rosas familj inte bli bofast. Samtidigt började kommunerna under 1900-talets första årtionden att utfärda vistelseförbud, lägerslagningsförbud och näringsförbud för romer och resande. Familjen flyttade därför runt mycket och barnen kunde inte gå i skola. Rosas mor gick bort i tuberkulos när Rosa var sex år gammal. Barndomen var hård med usla levnadsförhållanden i tältläger, skällsord från omgivningen och de ständiga kränkningar och övergrepp som utövades mot romer. Fadern var mycket mån om att barnen skulle försörja sig på hederligt arbete när de inte fick gå i skolan. Därför började Rosa arbeta tidigt, redan vid tio års ålder, med musik. Hon spelade i ett band med sin far och sin bror. Fadern drev tivoli, musicerade, förtennade och arbetade med silversmide.

Under åren som ung vuxen arbetade Rosa i butik, som skådespelerska och sångerska. Hon hade ett antal roller i filmer under 1950-talet och har även spelat in musik. Rosa tillverkade även halsband av bönor vid sidan av skådespeleriet. På senare år har hon medverkat i dokumentärer gällande sin systers och sitt eget liv.

I vuxen ålder fick hon gå två år i Birkagårdens folkhögskola (1957-1959). Hon gick en kvällskurs vid Stockholms universitet i silversmide och ville efter detta söka till Konstfack. Trots att Rosa saknade betyg från grundskola och högre läroverk blev hon antagen som specialelev. Rosa studerade vid Konstfack i fem år, 1961-1966. Eftersom Rosas far dött innan hon började med silversmide hade hon inte möjlighet att lära sig hantverket från honom. Under sina fem år vid Konstfack utvecklade hon en egen stil med inspiration från romska traditioner. Hon hade bilder på sin fars smycken och använde dessa som utgångspunkt när hon utvecklade sin personliga stil. Hon besökte även bibliotek för att lära sig mer om olika smyckestraditioner. Hon arbetade med tekniker som filigran, granulering. Rosa Taikon finns idag representerad på många museer, bland annat Nationalmuseum och Röhsska museet. Hon har haft utställningar på otaliga museum, både i Sverige och internationellt. Vid sidan av silversmidet har alltid det människorättsliga haft en given plats i Rosas liv.

Under 1960-talet förde Rosa, tillsammans med sin syster Katarina Taikon, opinionsarbete mot diskriminering av romer. I början handlade arbetet mycket om rätt till skolgång, för både vuxna och barn, asylrätt för förintelseöverlevare samt tillgång till bostäder. Systrarna gav ut tidskriften "Amé Beschás/Zigenaren" tillsammans med sina män Björn Langhammar och Bernd Janusch 1965. Under denna tid bedrev systrana Taikon ett intensivt opinionsarbete med krav på reformer som skulle förbättra romernas situation i samhället. Rosas engagemang för romska frågor i samhället fortsatte genom hela hennes liv och hon hade många gånger direktkontakt med ansvariga politiker. Bland annat var hon delaktig i arbetet med Arbetsdepartementens vitbok om orättvisor och övergrepp mot romer under 1900-talet.

Under sitt liv har Rosa fått motta flertalet priser och utmärkelser. 2001 belönade hon med John Hrons pris. 2010 prisades Rosa med regeringens guldmedalj Illis quorum meruere labores, för framstående kulturellt, socialt och konstnärligt arbete. 2013 uppmärksammades hennes arbete med mänskliga rättigheter av Olof Palmes minnesfond och hon belönades med Olof Palmepriset.

Rosa avled 1 juni 2017.

Rosenqvists kappor var en konfektionsaffär som startades i Hudiksvall omkring 1870 av Emily Rosenqvist.

Bolaget bildades 1901 och hade sin ledning i Söderhamn men verksamheten var förlagd i Hudiksvall. Bolaget uppgick 1913 i AB Förenade Svenska Tobaksfabriker. Företaget tillverkade bland annat snussorterna Norrlandssnus och Bocken.

Stiftelsen Hälsinglands museum bildas 1980 för att driva verksamheten på Hälsinglands museum. Stiftelsen bildas av Hudiksvalls kommun och ska bestå av ledamöter från Hudiksvalls kommun och Gävleborgs läns landsting. Fördelningen är 60% från Hudiksvalls kommun och 40% Gävleborgs läns landsting.

Stiftelsens styrelse bestod av representanter från Hantverksföreningen, Stadsfullmäktige samt Stiftelsen för Barnhemmet för flickor i Hudiksvall samt revisorer från Hantverksföreningen. Stiftelsen bildas 1959 för att bedriva verksamhet i fastigheten Gamla Apoteket 1. Stiftelsen uthyr lokaler till föreningar och tillhandahåller lämpliga lokaler för aktiviteter.

Sverker Söderström föddes 1948 i Gnarp socken. Ungdomen spenderades mycket med idrottande såsom orientering och medeldistanslöpning. Efter avslutad grundskola utbildade han sig till idrottslärare och fick anställning vid Ådalskolan i Kramfors. Här inleddes också den journalistiska banan med arbete på lokaltidningen Nya Norrland. 1978 flyttade han tillbaka till Gnarp och fortsatte som idrottslärare vid en skola. Samtidigt skrev han artiklar åt Hälsinge Kuriren. 198? blev det ny karriärsbana med fast anställning vid Sundsvalls Tidning med fokusområdet norra Hälsingland, redaktionen var baserad i Gnarp. Där blev han kvar tills han bestämde att pensionera sig efter drygt 25 år i yrket.
Tillsammans med Lars-Åke Winberg författade Söderström tre böcker, Farfars bilar (1979), Farfars båtar (1981) och Farfars Hälsingland (1982)

Valborg Jensen, som senare skulle gifta sig med John Sten, föddes 1893, dog 1976. Hon föddes i Viborg och dog i Kgs Lyngby. 1913 kom hon till Paris som informator och sällskapsdam i en förmögen dansk familj. Hon var alltså tjugo år när hon träffade John Sten och de gifte sig ett halvår innan John Sten dör på Bali. 1921 tar hon studenten och året därpå följer hon alltså John Sten till Bali. Hon är då gravid och i samband med hans död får hon missfall. Såvitt jag förstår gifter hon aldrig om sig och får heller inga barn.
Åren 1923 – 1927 arbetar hon vid franska legationen i Köpenhamn, hon undervisade i franska på sommarkursen i Dijon 1928-1931. 1934 avlägger hon skoleembetsexamen. Hon arbetar en tid vid Undervisningsministeriet i Köpenhamn och anställs 1937 vid Nörre Gymnasium i Köpenhamn där hon blir kvar till sin pension 1958. Hon undervisade kronprinsessan Margrethes gymnasieklass i franska och konsthistoria i slutet av 1950-talet.
Valborg Sten har inte ägnats någon biografi, ett fåtal tidningsartiklar har uppmärksammat henne. Arkivmaterial efter henne finns bevarat i Hälsinglands museum, i konsthistorikern Axel Romdals arkiv på Riksarkivet och i Göteborgs universitetsbiblioteks arkiv.

Ernst Georg von Post (1875-04-17 – 1953), f.d. borgmästare, rådman och museiföreståndare i Hudiksvall. Gift 1925 med Sigrid Walldow. Ledamot av kyrkoråd och kyrkofullmäktige samt ett stort antal föreningar.
• Rådman, 1917-1941
• Borgmästare, 1941-1944
• Föreståndare för Hälsinglands museum 1931-

Född i Skaraborgs län, avliden i Hudiksvall

Anders Olov Hedblom (1855 – 1935) grundade en snickerifabrik i Hudiksvall som blev relativt framgångsrik. Fabriken tillverkade framförallt biljardbord vilka exporterades till många länder. Anders Olov var gift med Anna Charlotta Carlsdotter och de hade en stor barnaskara, åtta närmare bestämt. Barnen i kronologisk ordning: Frans (1883-1973), Karl Olof (1885), Anders Adolf (1886), Bengt Johan (1888), Sven Erik (1890-1918), Lars Jonas (1893), Nora Charlotta (1896-1984) samt Anna Ulrika Dorotea (1900).

Wallners Helsingelinne AB grundades 1910 av Ferdinand Wallner. Företaget blev hovleverantör 1916 och sysslade med försäljning av linne från Hälsingland, tyg på metervara, dukar, gardiner, mattor och kläder. Företaget hade återförsäljare i hela landet samt en postordertjänst. Under 1950-1970-talen hade företaget tre butiker i Hudiksvall. W-shop för barnkläder, Wallners trikå för damkläder och Wallners lager för tyger på metervara, linne, gardiner samt mattor. Verksamheten upphörde under 1970-talet då konkurrensen från varuhusen blev alltför stor.

Anders Sandell var poliskommissarie i Hudiksvall.

Familjen Wallner levde och verkade i Hälsingland. Grundaren av Wallners Helsingelinne och Gävle Textilmagasin hette Ferdinand Wallner. Han drev verksamheten från 1910. Gävle Textilmagasin såldes eller upphörde med sin verksamhet vid 1933. Ferdinand var gift med Helga Wallner som drev familjeföretaget vidare då hennes make dog i lunginflammation vid tidig ålder. Tillsammans fick de sönerna Sture och Ingemar Wallner som senare tog över driften av företaget. Företaget lades ned i början av 70-talet.

Fredrik Östman föddes 26 augusti 1837 i Lohärads församling, Stockholms län. Han var son till kyrkoherde Carl Fredrik Östman och hans hustru Beata Dorothea Ek.

Han tog studenten i Uppsala maj 1857. Blev filosofie kandidat 1862 och filosofie doktor 1863. Tjänstgjorde sedan som extralärare i Norrtälje 1863-64. På hösten 1864 kom han till Hudiksvalls elementarläroverk (sedan 1878 ”Hudiksvalls högre allmänna läroverk”) som vikarierande adjunkt. I december samma år blev han ordinarie adjunkt. Denna tjänst innehade han till april 1905 då han avgick med pension. 1913 blev Östman filosofie jubeldoktor.

Han satt i stadsfullmäktige i Hudiksvall i 28 år varav drygt 10 år som dess ordförande. Han var även landstingsledamot och ledamot i Hudiksvalls Stads Sparbank. Östman var även disponent för Hudiksvalls Bryggeriaktiebolag från 1871 till 1908. Han gifte sig 1870 med Fanny Helena Frisk från Hudiksvall. Hon var dotter till fabrikören Edvard Frisk och Ida Maria Engelke, Hudiksvall. Han blev änkeman 1918.

1870 gifte sig Fredrik Östman med Fanny Helena Frisk, dotter till det gifta paret Edvard Frisk (fabrikör) och Ida Maria Engelke. Han blev änkling 1918. Fredrik Östman avled i Hudiksvall 5 april 1922.

Tillsammans fick Fredrik och Ida Maria barnen:
• Karl Edvard Harald f, 1873 och död 1892
• Gerda Maria f. 1874, bosatt i Hudiksvall
• Ingegerd Ida Elisabet f. 1876, gymnastikdirektör och massös i Filadelfia USA
• Nils Fredrik Edvin f. 1877, ingenjör
• Anna Astrid f, 1879, bosatt i Hudiksvall
• Viola Helena f. 1883, gift med rådman Oscar Mellin Varberg

C.O. Bogren, handlande född i Hudiksvall. Gift 2 maj 1847 med Anna Carolina Dahlbom från Hudiksvall. Knappt två månader in i äktenskapet avled C.O. Bogren, (29 juni 1847).

J H Fougt (1815-1896) var skeppsbyggmästare och sjökapten i Hudiksvall. Han hade lärt sig skeppsbyggeri vid Stora Varvet i Stockholm. Han praktiserade efter det några år vid skeppsvarven i Härnösand och Ullånger. Fougt kom till Hudiksvall 1854 och arrenderade där handelsbolagets skeppsvarv.
1856 sjösatte han ett större skepp om 400 läster, år 1857 skonerten "FREY" och slupen "TRITON" samt skeppet "HENRIETTE" - det största skepp som dittills byggts i Hudiksvall.1861 sjösatte han barken "FREERIK" och 1866 barken "JOHN ERICSON". Den senare väckte allmän beundran och ansågs vara en av den svenska handelsflottans vackraste seglare.
1867 bildades Hudiksvalls Varvsbolag med Frisk Regnander och Fredin i spetsen. Fougt var den som skötte de tekniska detaljerna. Han byggde under de närmaste åren barken "VERITAS" skonerten "VALKYRIAN" och barkskeppet "JOHAN FOUGT".
Arbetsstyrkan var dessa år omkring 100 personer. År 1872 byggde han för Transatlantiska ångskeppsbolaget i Stockholms räkning skeppet "INDIA" – enligt uppgift det vackraste fartyg som byggts på det Fougtska varvet. ”INDIA” hade 4 master och var 225 fot lång. Varvet byggde sedan lastångaren "SKELLEFTEÅ". Verksamheten fortsatte efter det i mindre skala. J H Fougt föddes 1815 i Själevad, Ångermanland och avled 1896 i Hudiksvall.

Det wallströmska handelshuset i Hudiksvall har en historia som sträcker sig över tvåhundra år och rymmer många starka representanter för stadens borgerskap. Olof Wallström (1686 – 1734) är handlande och kyrkvärd i Hudiksvall, sonen Per (Petter m. fl. varianter) är sammaledes, dessutom rådman i staden, dennes son Jonas (1773-1841) är dessutom riksdagsman.

Familjen Wallström tillhör ett övre skikt av borgare med längre verksamhet och djupare inflytande, kanske också större inkomster och förmögenheter än den genomsnittlige hudiksvallsborgaren. Ekonomhistorikern Anna Brismark ger i boken ”Mellan producent och konsument” (2008) en väl täckande karaktäristik över dessa hudiksvallsfamiljer och deras ekonomiska ställning. Den wallströmska gården vid Skvallertorget mitt i Hudiksvall var en av stadens mest imponerande trähus i nästan tre våningar och täckte ett helt kvarter med sina uthus och bodar. Den revs 1917 för att ge plats för Sundsvallsbankens stenhus och beskrivs utförligt i Sten Rentzhogs bok ”Stad i trä” (1986). Representanter för familjen Wallström förekommer också på många ställen i Sven Bruns ”Hudiksvalls stads historia” (1932, 1944).

Förening för inflyttade hälsingebor i Stockholm. Hembygdsförening i Stockholm.

Thiodolf Lindegren föddes i Karlskrona 1829 och dog i Hudiksvall 1914. Lindegren var grosshandlare och bankdirektör i Hudiksvall. Gifte sig med Rosa Regnander 1857.

Släkten Hellström härstammar från Hällsäter i Hälsingtuna socken men denna gren av släkten har varit bosatt och verksam i Hudiksvall.
Johan Hellström, borgare och fiskare i Hudiksvall, född i Hälsingtuna 1733. Erhöll burskap 1964. Gift med Margareta Lindberg och tillsammans fick de barnen Johan, Olof och Catharina. Catharina gifte sig senare med Lars Skoglund, borgare.
Olof Hellström, borgare och fiskare i Hudiksvall, född 29 maj 1767 och död 7 januari 1846. Gift med Brita Wiman i Hudiksvall och tillsammans fick de barnen Margareta, Dorotea och Brita. Margareta föddes 1797 och gifte sig 1820 med Mickael Iggbom, borgare och fiskare. Dorotea gifte sig med Olof Stark, borgare.

Sven Gustaf Brun var son till apotekare Carl Gustaf Brun och bosatt i Hudiksvall. Sven Brun blev apotekare 1909 efter avlagd apotekarexamen. Brun har även skrivit Hudiksvalls historia från 1932, del II.

Disponent vid Friggesunds, Iggesunds, och Ströms Bruk. Han var senare bosatt i Hudiksvall.

Född i Hudiksvall 1838-06-06